Klimatkrisen hotar kulturen: experter kräver brådskande åtgärder!

Klimatkrisen hotar kulturen: experter kräver brådskande åtgärder!

Klimatkrisen är en av 2000-talets centrala utmaningar, som inte bara har ekologiska utan även kulturella dimensioner. Världsarvsförvaltningsinstitutioner och kulturarvsexperter står inför den akuta uppgiften att hantera klimatförändringarnas effekter på kultur- och naturarv världen över. Enligt universitetet i Heidelberg beskriver Heidelbergs universitet en konferens där behovet av tvärvetenskapligt utbyte och vetenskaplig reflektion genom kulturstudier lyfts fram. Prof. Dr. Thomas Schmitt från HCCH understryker vikten av denna reflektion för att på ett adekvat sätt möta klimatkrisens utmaningar.

På samma konferens lyfte Marie Baudis från ICOMOS Tyskland fram det alarmerande hot som klimatförändringarna utgör för kulturarvet. Skydd och anpassning av världsarv är avgörande för att bevara kulturell mångfald och historisk medvetenhet. I detta sammanhang presenterades den tyska översättningen av "Policy Paper on Climate Action for World Heritage", som antogs av Unescos generalförsamling 2023. Dokumentet fungerar som en handlingsram för aktörer som är engagerade i att bevara världsarvet i samband med klimatförändringarna.

Tillvägagångssätt för handling och utmaningar

Policydokumentet innehåller konkreta handlingsalternativ och uppmanar till att klimatskyddet ska förankras mer i monumentskyddet. Dr Mechtild Rössler och Friederike Hansell presenterade uppsatsen. Det var också två rundabordssamtal där experter diskuterade styrkorna och svagheterna i Unescos policydokument och dess genomförbarhet. Syftet med dessa diskussioner är att diskutera möjligheter och gränser för skyddet av världsarvet i samband med klimatkrisen.

Det internationella samfundet fortsätter att konfrontera komplexiteten i förhållandet mellan världsarvskonventionen och globala klimatförändringsinstrument, såsom UNFCCC och Parisavtalet. Ett bidrag från Cambridge University Press framhåller att världsarvskonventionen används som ett rättsligt verktyg för att mobilisera klimatåtgärder, även om det praktiska genomförandet av dessa åtaganden ofta fortfarande är otillräckligt. Nationella intressen står ofta i konflikt med nödvändiga åtgärder för att skydda kulturarvet.

En kronisk utmaning dyker också upp i behovet av att extrapolera klimatskyddsåtgärder på platsnivå. Från 2004 till 2006 lämnades framställningar in av 37 icke-statliga organisationer som angav klimatförändringen som ett stort hot mot flera platser. UNESCO svarade genom att bilda en arbetsgrupp för att ta itu med dessa hot, med fokus på anpassningsåtgärder snarare än storskaliga begränsningsinsatser.

Tvärvetenskapligt utbyte och framtidsperspektiv

I ett försök att skydda kulturarvet mot målen i Paris klimatavtal har kulturarvs- och klimatvetenskapliga institutioner tagit fram ett gemensamt ställningstagande. Genomförandet av klimatmålen har hittills bedömts som otillräckligt. Studier visar massiva effekter av klimatförändringar på kulturarvet, inklusive varmare somrar i Centraleuropa och ökande extrema väderhändelser. ICOMOS Tyskland, tillsammans med flera andra organisationer, undersökte utmaningarna inom bevarande av monument mellan november 2022 och maj 2023 och publicerade ett positionsdokument om dessa ämnen.

Positionsdokumentet syftar till att främja global diskurs om kulturarv och klimatvetenskap och förbinder undertecknarna att stärka klimatförändringarnas inflytande på kulturarvet i sitt arbete. Insatsområden inkluderar användning av kunskapssystem, bemyndigande av kulturarvsaktörer och tvärvetenskapligt utbyte mellan praktik och politik samt finansiering av klimatpåverkan. Synliga effekter av klimatförändringar på kulturarvet kräver omedelbara åtgärder från relevanta institutioner.

Framskridande klimatförändringar gör det viktigt att alla stater tar ett delat ansvar för att skydda världsarvet. Endast genom övergripande strategier och samarbete på global nivå kan kulturarvet bevaras för kommande generationer. Tiden rinner iväg och trycket på ekonomiska och politiska beslutsfattare ökar.