Militära utgifter: tillväxtstimulans eller ekonomisk aberration?

Militära utgifter: tillväxtstimulans eller ekonomisk aberration?

Den federala regeringen planerar att öka sina försvarsutgifter till upp till fem procent av bruttonationalprodukten (BNP) under de kommande åren. Detta mål bör inte bara främja militärens expansion, utan också en omfattande moderniseringsframgång för industrin och därmed ekonomisk tillväxt. Detta kommer från en ny studie av Prof. Dr. Tom Krebs och Dr. Patrick Kaczmarczyk från University of Mannheim, som analyserar de ekonomiska effekterna av militära utgifter. Enligt studien är den skattemässiga multiplikatorn för militära utgifter i Tyskland maximalt 0,5. Detta innebär att varje dollar i militärutgifter genererar i bästa fall 50 cent av ytterligare ekonomisk aktivitet. I jämförelse genererar offentliga investeringar i utbildning, infrastruktur eller barnomsorg två till tre gånger mervärde surplusmagazin.de rapporterad.

Behovet av denna upprustning förstärks av kriget i Ukraina och USA:s utrikespolitiska förändring, vilket resulterar i en ny upprustningsdynamik i Europa. Under den nye förbundskanslern Friedrich Merz togs beslutet att öka försvarsutgifterna till 3,5 procent av BNP, kompletterat med 1,5 procent för militärt nödvändiga infrastrukturprojekt. Dessa planer beseglades vid NATO-toppmötet i Haag, medan finansieringen till stor del kommer från nya skulder.

Ekonomiska bekymmer och långsiktiga konsekvenser

Författarna till studien varnar för de långsiktiga undanträngningseffekterna: Expansionen av vapenproduktionen binder upp ekonomiska och mänskliga resurser som skulle kunna användas för andra socialt relevanta uppgifter. Eftersom statens ekonomiska utrymme fortfarande är begränsat är det orealistiskt att samtidigt utöka alla viktiga politikområden. Förespråkare för höga militärutgifter hävdar att det kan ge den tyska ekonomin en tillväxtstimulans. En ökad efterfrågan på försvarsmateriel förväntas öka produktionen och skapa nya jobb. Möjligheten tas till och med upp att teknologier från militär forskning kan öka produktiviteten på lång sikt genom att hitta civila tillämpningar.

Mannheims ekonomer ifrågasätter dock de ekonomiska fördelarna med dessa rustningsinsatser. Trots de massiva investeringarna som uppgår till många miljarder euro kanske det inte blir någon riktig tillväxtspurt. Forskarna rekommenderar en reform av upphandlingslagstiftningen inom försvarssektorn alternativt ett direkt statligt deltagande i nyckelförsvarsföretag för att mer specifikt använda offentliga medel. Det som oroar många kritiker är frågan om huruvida ökade försvarsutgifter faktiskt tjänar till att förbättra Bundeswehrs militära förmåga eller om det gynnar försvarsföretagens vinstmarginaler.

slutsats

Med tanke på den nuvarande utvecklingen, som kännetecknas av en militär keynesianism som påminner om Ronald Reagans politik på 1980-talet, återstår det att se i vilken utsträckning dessa ambitiösa planer kommer att påverka den tyska ekonomin. Studieresultaten tydliggör i alla fall att politiska beslut kan få långsiktiga konsekvenser för både samhälle och ekonomi. En noggrann balans mellan militära prioriteringar och sociala investeringar kommer att vara avgörande under de kommande åren. Hur rheinpfalz.de Sammanfattningsvis kan slöseri med skatteresurser bli ett centralt ämne i den politiska diskursen.