Psykisk hälsa i fara: lärarstudenter är rädda!

Psykisk hälsa i fara: lärarstudenter är rädda!

Lärarstudenter vid Heidelberg University of Education (PHHD) konfronteras ofta med psykologiska utmaningar, men pratar ofta om dem i hemlighet. Detta görs av rädsla för att äventyra deras offentliga tjänst. En färsk undersökning som involverade över 500 studiekamrater visar alarmerande resultat. Denna undersökning är en del av ett omfattande projekt av seminariet "Evaluation and Intervention Research", som anordnades av 35 BiWi masterstudenter på uppdrag av rektoratet och hälsoledningen "PHeel Good". PH Heidelberg rapporterad.

Undersökningen handlade inte bara om psykisk stress, utan också om medvetenheten om studiestödserbjudanden. Professor Dr Christian Rietz, som leder masterprogrammet, framhåller att studenterna lär sig värdefulla färdigheter i projektledning och metodträning. Resultaten visar att endast 17 % av eleverna söker psykologhjälp, medan antalet drabbade uppskattas vara betydligt högre. En anledning till detta är oro för tjänstemannastatus: 80 % av de tillfrågade uppgav att de fruktade att deras karriärmöjligheter skulle äventyras om deras påfrestningar avslöjas.

Hinder för att hjälpa

Oviljan att söka psykologhjälp är komplex. Förutom rädslan för negativa effekter på statsförvaltningen är även långa väntetider, organisatoriska ansträngningar och skam vanliga barriärer. Många lärarstudenter är tveksamma till att söka professionell hjälp, vad med resultaten BLLV täcker. Den belyser den ökande press som unga (18-25 år) är under, vilket har en negativ inverkan på deras psykiska hälsa.

Barmer-läkarrapporten från 2018 visar på en ökning av psykisk ohälsa i denna åldersgrupp. Prof. Dr. Christoph Staub, VD för Barmer, nämner tids- och prestationspress samt ekonomiska bekymmer som skäl. Det är viktigt att inledande psykologkonsultationer erbjuds av studentkårer för att kunna erbjuda lågtröskelhjälp. Det saknas dock en bred medvetenhet om psykisk hälsa i lärarutbildningarna.

Studenter i fokus

Data från undersökningarna och studierna visar hur brådskande det är att ta itu med hur man hanterar psykologisk stress bland studentkåren mer intensivt. Enligt en metaanalys lider många studenter av psykiska störningar, med livstidsprevalensen av självmordstankar på cirka 25 %. Detta antal skiljer sig markant från befolkningen i allmänhet och understryker sårbarheten hos studenter, som ofta börjar sina studier med psykiska sjukdomar, eftersom resultaten från Forskning och undervisning föreslå.

Studien ”bästa3” från 2023 visar att 30 % av eleverna lider av funktionsnedsättningar som försvårar studierna och 65,2 % uttrycker psykiska funktionsnedsättningar. Detta ökar behovet av att skapa fler lågtröskelrådgivningstjänster och utbildningsinsatser vid universiteten. En tredjedel av eleverna riskerar att drabbas av fattigdom, vilket ökar trycket.

Professor dr Karin Vach, rektor vid PH Heidelberg, framhåller att resultaten av undersökningarna ska ligga till grund för den fortsatta utvecklingen av universitetets hälsoutbud. Dessutom bör de insamlade uppgifterna om utebliven psykoterapi också diskuteras i Kulturdepartementet för att uppmärksamma den kritiska situationen.

Sammantaget är det tydligt att det krävs en omfattande strategi för att på ett adekvat sätt ta itu med elevernas psykiska stress och för att erbjuda dem nödvändig hjälp och stöd.