Revolution inom solenergi: Ny perovskite-teknik i fokus!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Kompetensklustret "PeroClu1" vid universitetet i Karlsruhe främjar innovativa perovskitsolceller för hållbar energianvändning.

Das Kompetenzcluster „PeroClu1“ an der Uni Karlsruhe fördert innovative Perowskit-Solarzellen für nachhaltige Energienutzung.
Kompetensklustret "PeroClu1" vid universitetet i Karlsruhe främjar innovativa perovskitsolceller för hållbar energianvändning.

Revolution inom solenergi: Ny perovskite-teknik i fokus!

Perovskite solceller, som anses vara en nyckelteknologi för nästa generation av solceller, kännetecknas av hög effektivitet och ett brett utbud av möjliga tillämpningar. De kan användas inte bara på byggnadsfasader, utan också på fordon och jordbruksområden. För att påskynda utvecklingen av denna teknik inom industrin grundades kompetensklustret ”PeroClu1”. Partners i detta kluster är Karlsruhe Institute of Technology (KIT), Centre for Solar Energy and Hydrogen Research Baden-Württemberg och University of Stuttgart. Enligt det Karlsruhes tekniska högskola Målet med klustret är att skala tillverkningsprocesserna för perovskitsolceller.

De nya perovskitbaserade tandemsolcellerna har potential att överskrida de nuvarande effektivitetsgränserna för solceller och samtidigt förbättra den ekologiska balansen. Professor Ulrich Paetzold från KIT betonar hur viktigt detta tillvägagångssätt är för industriella tillämpningar. Fokus ligger på utveckling av nya material, innovativa tillverkningsprocesser och komponentarkitekturer för både solcellsmoduler på glas och flexibla filmer. Projektet finansieras under två år av det federala ekonomi- och energiministeriet med en summa på en miljon euro, medan ministeriet för ekonomi, arbete och turism i Baden-Württemberg bidrar med ytterligare 418 000 euro.

Utmaningar och framsteg

Även om perovskitsolceller har lovande egenskaper står de inför utmaningar, särskilt när det gäller stabilitet och effektivitet. Forskningen, särskilt arbetet av författare som Sharma et al. (2022) och Khenkin et al. (2020), behandlar dessa ämnen intensivt. I den Science Media Center Parlamentet konstaterar att lösningar på dessa problem kontinuerligt undersöks, bland annat genom nya tillverkningsprocesser och materialinnovationer. Ett stort antal studier undersöker redan livscykelenergiförbrukning och miljökonsekvenser, vilket bidrar till ytterligare kommersialisering.

För att främja kommersialiseringen spelar evenemang som HZB Technology Transfer Prize en viktig roll. Detta pris, som delades ut den 13 oktober 2025, syftade till att vitalisera produktionen av solceller i Tyskland och Europa. Förstaplatsen gick till Siddhartha Garud och Kevin J. Prince för en perovskitbaserad multipelcellsarkitektur, som belönades med prispengar på 5 000 euro. Projektet har redan valts ut för "German Accelerator U.S. Climate Tech Market Discovery Program", med presentationer som bland annat äger rum under Climate Week NYC och Eco Summit i Berlin. Totalt skickades 15 tävlingsbidrag in, varav sex tog sig till final.

Juryn var övertygad av bidragens höga innovationsstyrka och marknadspotential; den bestod av medlemmar i HZB Industrial Advisory Board. Prof. Maximilian Fleischer, CTO på Siemens Energy Ventures, berömde den höga kvaliteten på de inlämnade projekten. Sasol och HZB fördjupar också sitt samarbete inom digitaliseringsområdet, särskilt i CARE-O-SENE-projektet. Sådana initiativ bidrar inte bara till teknisk utveckling, utan främjar också tekniköverföring inom solcellsindustrin.