Nedgång av fakta i politiken: Vad betyder detta för demokratin?
En internationell forskargrupp från University of Konstanz analyserade politisk retorik i den amerikanska kongressen under mer än 140 år.

Nedgång av fakta i politiken: Vad betyder detta för demokratin?
I en omfattande studie undersökte en internationell forskargrupp ledd av Cluster of Excellence "The Politics of Inequality" den politiska retoriken inom åtta miljoner tal från den amerikanska kongressen från 1879 till 2022. Resultaten visar på en oroande trend: referenser till fakta i politisk retorik har stadigt sjunkit sedan 1970 ända sedan 1970-talet. I en politisk miljö som kännetecknas av växande polarisering och ekonomisk ojämlikhet är detta en indikation på en djupgående förändring inom amerikansk politik. Det som är särskilt slående är att nedgången i faktahänvisningar bland republikanerna har varit brantare sedan 2021, samtidigt som den lagstiftningsmässiga produktiviteten minskar.
Studien, publicerad i tidskriften Nature Human Behavior, använder datorstödda analysmetoder för att utvärdera talen och identifiera betydelsefulla ord. Forskare identifierade 49 nyckelord för faktabaserat språk och 35 för intuitionsbaserat språk. En nyutvecklad indikator, EMI ("Evidence-Minus-Intuition"), kvantifierar förhållandet mellan de två typerna av retorik. Ett positivt EMI-värde indikerar en ökad referens till fakta, medan ett negativt värde tyder på en partiskhet mot personlig övertygelse.
Kontexten av nuvarande amerikansk politik
Två månader efter det senaste valet i USA träffas kongressens kammare för sin konstituerande session. En nyckelpunkt på agendan kommer att vara valet av den nya ledaren för representanthuset, där nuvarande ledaren Mike Johnson, med stöd av Donald Trump, kämpar för omval. I representanthuset har republikanerna majoritet med 220 av 435 platser, medan senaten hade 53 republikanska senatorer. Om det blir upprepade konflikter kring utnämningar av kabinett, som kan möta motstånd i senaten, kan detta avsevärt hindra Trumps agenda från 2026. Här blandas svårigheterna med ett polariserande politiskt klimat med de utmaningar som en sådan majoritet medför.
En annan aspekt av den nuvarande politiska situationen är representanthusets budgetlag, som kan leda till potentiella budgetkonflikter och eventuella nedläggningar. Kongressutredningar kan spela en roll här. Med tanke på den växande politiska polariseringen verkar kompromisser mellan lägren allt svårare, vilket innebär stora utmaningar för politiska institutioner. För att undvika lagstiftningshinder kan Trump också använda presidentens verkställande order för att fullfölja sina politiska mål, även om sådana åtgärder är mindre hållbara och kan dras tillbaka när som helst av efterträdare.
Digitala mediers roll
I en tid då sociala medier revolutionerar nyheter och kommunikationskanaler är den roll de spelar i politisk kommunikation avgörande. Sociala medier gör det möjligt för politiska och statliga institutioner att interagera direkt med en masspublik och ett hybridmediasystem håller på att växa fram. I ett sådant system är det avgörande för politiker som Trump att använda digitala plattformar effektivt. Trumps kampanj 2016 markerade en förändring i politiska aktörers användning av sociala medier genom att använda riktad reklam baserad på användardata.
I Tyskland visar undersökningar att allt fler medborgare främst får sina nyheter på nätet, vilket inte går de politiska partierna obemärkt förbi. De tar i allt större utsträckning direktkontakt med yngre väljare via digitala kanaler. Digital kampanjkommunikation ses nu som en integrerad del av den politiska strategin, med influencer marketing och micromarketing alltmer i förgrunden. Dessa trender leder till en reaktion från traditionella partier som slåss om rösterna.
Sammanfattningsvis kännetecknas den aktuella politiska retoriken i den amerikanska kongressen inte bara av ett avvikande från fakta, utan måste också ses i ett bredare sammanhang av politisk polarisering, förändringar i väljarkommunikation och sociala mediers växande roll. Där vissa ser media som en källa till desinformation och fragmentering, för andra kan de fungera som plattformar för aktivt politiskt deltagande och mobilisering.