Forntida jägare och samlare: Den genetiska hemligheten för Altiplano avslöjad!

Forntida jägare och samlare: Den genetiska hemligheten för Altiplano avslöjad!

En internationell forskargrupp från Universitetet i Tübingen, Senckenberg Center for Human Evolution and Palaeoenvironment och Universidad Nacional de Colombia har publicerat banbrytande rön om Colombias genetiska historia. I en studie publicerad i tidskriften Science Advances upptäckte forskare en tidigare okänd tidig population av jägare-samlare i Altiplano, platån som omger Bogotá, daterad till 6 000 år sedan.

Analys av 21 individer från fem arkeologiska platser avslöjade att denna population helt försvann senast för 2 000 år sedan. En fullständig förändring av befolkningen orsakades troligen av en migration från Centralamerika, vilket förde med sig teknologier som keramik och chibchaspråken. De äldsta individerna upptäcktes i Checua, norr om Bogotá, där de levde på cirka 3 000 meters höjd.

Genetisk mångfald och framsteg inom forskning

De genetiska materialproverna från denna tidiga population går inte längre att detektera hos de 2 000 år gamla individerna, vilket stöder teorin om en fullständig kulturell och genetisk förändring. Forskarna betonar att det är ovanligt att genetiska spår av en ursprunglig population försvinner helt i Sydamerika, vilket inte tidigare har observerats i Anderna och Southern Cone-regionen.

Förutom de senaste upptäckterna i Colombia, en ny studie av forskare från... Max Planck Institute for Science of Human History och universitetet i Zürich är involverade i de genetiska rötterna hos 26 befolkningsgrupper i västra Sydamerika och Mexiko. Resultaten av denna forskning bekräftar inflytandet från många komplexa kulturer och avslöjar okända migrationer och kopplingar, vilket ger en djupare inblick i kontinentens befolkningshistoria.

Forskning visar också att genetiskt utbyte mellan vitt åtskilda populationer har förekommit i mer än 4 000 år, vilket gör det lättare att förstå migrationsrörelser och de resulterande befolkningsstrukturerna genom århundradena. Sådana exakta genetiska analyser är avgörande för att förstå de många händelser som inträffade under de förkoloniala och posteuropeiska perioderna.

Kulturella och sociala konsekvenser

Integrationen av genealogisk forskning med arkeologiska och paleoklimatiska data har identifierat viktiga migrationsvägar och intensiv kontakt mellan populationer längs Anderna och Amazonasregionen. Dessa fynd stöder uppfattningen att det fanns betydande kopplingar mellan Quechua- och Cocama-högtalare genom migration.

Colombias migrationshistoria är inte bara ett akademiskt ämne, utan också ett sammanhang för den nuvarande sociala verkligheten. Sedan upptäckten av Sydamerika på 1400-talet har kontinenten upplevt många vågor av invandring, särskilt under 1800- och 1900-talen, utlösta av ekonomiska svårigheter och politisk instabilitet. De Migrationsrapport Parlamentet framhåller att europeiska invandrare, särskilt från Italien och Spanien, utgör betydande andelar av befolkningen i länder som Argentina, Brasilien och Uruguay.

Idag är utmaningarna kring migration och integration särskilt pressande. Den Venezuelanska krisen har fått miljontals människor att fly till grannländerna i jakt på ett bättre liv. Dessa komplexa migrationsrörelser gör det klart att den genetiska och kulturella mångfalden i Sydamerika inte bara är ett minne blott, utan fortsätter att forma kontinentens sociala strukturer och ansikte.