CAR T-cellsterapi: möjligheter och risker för cancerpatienter avslöjade!

CAR T-cellsterapi: möjligheter och risker för cancerpatienter avslöjade!

FAU har en ny expert inom området CAR T-cellsterapi: Prof. Dr. Fabian Müller, som innehar W3-professuren för detta lovande forskningsområde. Friedrich-Alexander University Erlangen-Nuremberg (FAU) är ett av de 15 största och mest forskningsintensiva universiteten i Tyskland. Den sysselsätter över 6 000 personer och erbjuder mer än 270 studieprogram för mer än 39 000 studenter. Prof. Müller har lång erfarenhet från sin tidigare postdoktorala tjänst vid National Cancer Institute i Bethesda, MD, USA.

Prof. Dr. Müllers forskningsfokus fokuserar på antikroppsbaserade terapier som syftar till att specifikt stänga av degenererade eller dysregulerade celler. Dessa teknologier förväntas avsevärt minska biverkningarna av traditionella cancerterapier, vilket gör dem till ett lovande sätt att bekämpa cancer.

CAR T-cellsterapi och hur det fungerar

CAR T-cellsterapi är en modern metod för att behandla vissa blod- och lymfatiska cancerformer, såsom akut lymfatisk leukemi (ALL) och non-Hodgkin lymfom (NHL). Termen "CAR" står för chimär antigenreceptor, som är integrerad i T-celler för att specifikt döda tumörceller. Behandlingsprocessen omfattar flera steg:

• Blutentnahme und Filtration der weißen Blutzellen durch Leukapherese.
• Isolierung der T-Zellen im Labor und deren gentechnische Veränderung zur Herstellung des CAR.
• Verabreichung einer Chemotherapie zur Hemmung von Tumorzellen und Immunsystem (Lymphodepletion).
• Infusion der CAR-T-Zellen, die im Körper aktiv werden.

Varje patient får individuella, genetiskt modifierade T-celler. Två CAR T-cellsterapier är godkända i Tyskland: axicabtagene ciloleucel och tisagenlecleucel, som båda är inriktade på ytmarkören CD19. Terapin har visat sig effektiv, med studier som visar att tumörer kan krympa avsevärt.

Biverkningar och nya rön

Eventuella biverkningar bör dock beaktas. Dessa inkluderar cytokinfrisättningssyndrom, neurologiska problem som huvudvärk och yrsel och cytopenier med låga cellnivåer i blodet. Det finns också en ökad risk för infektioner. Långtidsstöd och övervakning av patienter planeras i upp till 15 år efter behandlingen.

En aktuell forskargrupp vid universitetssjukhuset Düsseldorf (UKD) har intensivt studerat biverkningarna av CAR T-cellsterapi. Sällsynta fall av sekundära cancerformer, såsom T-cellslymfom, har observerats. Mutationer i hematopoetiska stamceller har identifierats som en möjlig orsak till dessa sjukdomar. Dessa mutationer kan uppstå spontant eller främjas av tidigare terapier såsom kemoterapi.

Forskning har visat att en patient som led av primärt lymfom i centrala nervsystemet utvecklade perifert T-cellslymfom sex veckor efter CAR T-cellsbehandling, vilket i slutändan ledde till patientens död. DNA-analys avslöjade mutationer i DNMT3A- och TET2-gener, som är associerade med hematologiska cancerformer.

Sammanfattningsvis representerar CAR T-cellsterapi ett innovativt behandlingsalternativ för cancerpatienter, men medför också vissa risker. Pågående forskning kommer att vara avgörande för att bättre förstå dessa risker och, om nödvändigt, för att hitta lämpliga screeningmetoder före behandling för att ge patienter individuella råd och minimera risken för komplikationer.

För ytterligare information om CAR T-cellsterapi och tillhörande utmaningar hänvisar vi till de detaljerade rapporterna från FAU, tyska cancerföreningen samt de senaste rönen från Düsseldorfs universitetssjukhus.