Digitala skatter: Hur vi säkrar vårt kulturarv för framtiden!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Den 15 september 2025 besökte Dr Florian Herrmann datArena vid universitetet i BW München och diskuterade digital arkivering.

Am 15. September 2025 besuchte Dr. Florian Herrmann die datArena der Uni BW München und diskutierte digitale Archivierung.
Den 15 september 2025 besökte Dr Florian Herrmann datArena vid universitetet i BW München och diskuterade digital arkivering.

Digitala skatter: Hur vi säkrar vårt kulturarv för framtiden!

Den 15 september 2025 tog dataArena vid University of the Bundeswehr i München emot högt uppsatta besökare från bayersk delstatspolitik. Doktor Florian Herrmann, chefen för Statskansliet, och Kerstin Schreyer, ledamot av delstatens riksdag, fick en djup inblick i denna institutions viktiga verksamhet. Vicepresident Prof. Geralt Siebert guidade gästerna genom insamlingen av informationsteknologi och tog särskilt upp bevarandet av det digitala kulturarvet.

Diskussionen om långsiktig arkivering av digital data tog en central plats under detta besök. Dr. Herrmann betonade behovet av att motivera unga människor att ägna sig åt STEM-ämnen, och pekade på ett begåvat program som visar sig vara en viktig åtgärd. Professorerna Stefan Pickl och Uwe Borghoff betonade vikten av fungerande gamla datorer och motsvarande programvara för arkivering och analys av historiska data, såsom läsbarheten av spektrogram från radioaktivitetsmätningar efter Tjernobylolyckan 1986.

Utmaningar med digital långtidsarkivering

Bevarandet av digital information står inför en mängd olika utmaningar som togs upp i diskussionen om datArena. Fysiska föremål har en viss hållbarhet, medan elektroniska publikationer alltid ställer till nya problem. Digitala lagringsmedier kan ofta rekonstrueras, även med mindre fel, medan vid stora defekter kan data oåterkalleligt förloras, vilket är känt som "digital glömska". Wikipedia rapporterar, att digitala data måste skyddas inte bara från förlust på grund av åldrande, utan också från behovet av att kopiera dem till nya medier i rätt tid.

En nyckelfråga här är de högre kraven på lagring och den fortsatta anpassningsförmågan hos media, format och läsenheter. Behovet av metadata för att göra den ursprungliga datan upptäckbar och strukturerad betonades också. Professorerna betonade att gamla lagringsmedier som pergament kan hålla i många århundraden om de förvaras väl, medan moderna digitala medier ofta bara håller under en begränsad tid. Dessutom förlorar digitala databärare snabbt sin funktionalitet på grund av miljöpåverkan och kemisk eller fysisk påverkan. Tyska nationalbiblioteket förklarade att proprietära system och upphovsrättshinder försvårar långsiktig arkivering.

Framtidsvisioner och integration i ekosystemet

I slutet av mötet sa Dr. Herrmann att integrationen av dataArena i det bayerska museet och det vetenskapliga ekosystemet borde främjas ytterligare. Kerstin Schreyer beskrev datArena som en "unik juvel i hennes valkrets", vilket illustrerar den positiva uppskattningen av institutionen. En virtuell höjdpunkt under besöket var det planerade besöket i Thomas Manns villa i München-Bogenhausen, som Herrmann också planerade, och intresset för en virtuell rundtur i hans villa i Pacific Palisades, USA, väcktes.

Diskussionen om digital långtidsarkivering är inte bara en fråga om teknik, utan också om tvärvetenskapligt samarbete mellan läroanstalter, politik och vetenskap. Att sömlöst koppla samman intressenter kommer att vara avgörande för att bevara det digitala arvet för framtida generationer.