Digitala tvillingar: nyckelteknologi för hållbar miljöpolitik!
KU Ingolstadt främjar hållbara projekt med digitala tvillingar för att förbättra vattenförvaltning och biologisk mångfald.

Digitala tvillingar: nyckelteknologi för hållbar miljöpolitik!
Floodplain Institute of the Catholic University (KU) Neuburg-Ingolstadt är involverad i EU-projektet SWIM, vars syfte är att förbättra levnadsvillkoren för migrerande fiskarter. Prof. Dr. Bernd Cyffka, institutets direktör, betonar vikten av samarbete med lokala aktörer. Dessa samarbeten är avgörande för att säkerställa långsiktiga ekologiska, sociala och ekonomiska fördelar. Aueninstitutet tillför detta projekt värdefull erfarenhet från många EU-omfattande projekt. Utbytet mellan statliga organ, icke-statliga organisationer, forskare och de drabbade lokalsamhällena intensifieras genom transnationellt samarbete inom SWIM-alliansen.
En central aspekt av projektet är det aktiva deltagandet i pilotåtgärder längs Donau och dess bifloder. Dessa åtgärder åtföljs av utbildnings- och utbildningsprogram som är avsedda att gynna både studenter och lokala myndigheter och icke-statliga organisationer. Syftet är att fördjupa kunskapen om vattenförvaltning och renaturering och att öka allmänhetens medvetenhet om dessa ämnen.
Tekniska innovationer i fokus
Projektet har en finansieringsvolym på cirka 470 000 euro. Tekniska innovationer spelar en central roll i genomförandet av ekologiska åtgärder. Här används digitala tvillingar som optimerar de planerade åtgärderna utifrån simulering. Denna avancerade teknik gör det möjligt att övervaka livsmiljöförhållandena i realtid – en uppgift som också stöds av drönare. Dessutom involverar blockchain-stödda datahanteringssystem samarbete mellan alla inblandade och ökar transparensen i projektet.
Virtual reality används också för att främja intressenternas engagemang och leverera pedagogiskt innehåll interaktivt. Det långsiktiga målet med SWIM-projektet är att avsevärt förbättra miljöpolitiken och därmed bidra till EU:s strategi för biologisk mångfald 2030, ramdirektivet för vatten, habitatdirektivet och den europeiska gröna affären.
Digitala tvillingar: ett verktyg för framtiden
Digitala tvillingar är inte bara relevanta för SWIM-projektet. D21-initiativet publicerade nyligen en tankeartikel som undersöker tillämpningen av denna teknik ur ett hållbarhetsperspektiv. Digitala tvillingar, som de också kallas, är digitala bilder med hög precision av den verkliga världen. De speglar förändringar i realtid och möjliggör förutsägelse och planering av miljöåtgärder innan problem faktiskt uppstår.
Till exempel började Singapore skapandet av en digital tvilling av staden 2012, vilket ledde till betydande framsteg i planeringen och genomförandet av urban infrastruktur. Förutsägelser tyder på att digitala tvillingar kan skapa ett ekonomiskt värde på upp till 1,2 biljoner euro till 2030 och minska koldioxidutsläppen med 7,5 gigaton. Denna potentiella effekt skulle kunna ge ett betydande bidrag till att uppnå Tysklands klimatmål.
Tekniken har nu etablerat sig inom olika sektorer, inklusive industri, medicin och energi. Ett exempel från verkligheten visar att Amsterdam introducerar ett system för att planera värmeskyddsåtgärder samtidigt som krypterad miljö- och trafikdata är transparent tillgänglig för allmänheten. Detta koncept främjar medborgardeltagande och bör fungera som en modell för andra städer.
Sammanfattningsvis kan man sammanfatta att användningen av digitala tvillingar inte bara avsevärt kan minska utvecklingstiderna för miljöpolitiska projekt, utan också öka effektiviteten av klimatskyddsåtgärder. Visionen för 2050 talar om ett sammankopplat Europa där öppna miljötvillingar kan ge exakt information om klimat, rörlighet och miljöpåverkan.
Denna utveckling visar potentialen som ligger i att kombinera traditionell miljöledning med den senaste tekniken. Det kommer att vara väsentligt att samhälle, vetenskap och politik samarbetar för en hållbar framtid.