Emotionell intelligens: nyckeln till modernt ledarskap och innovation!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Den 24 juni 2025 kommer experter i Paris att diskutera känslomässiga dimensioner av rättvisa och kriser – viktiga resultat från UNI KU Ingolstadt.

Am 24.06.2025 diskutieren Experten in Paris emotionale Dimensionen von Gerechtigkeit und Krisen – wichtige Erkenntnisse von UNI KU Ingolstadt.
Den 24 juni 2025 kommer experter i Paris att diskutera känslomässiga dimensioner av rättvisa och kriser – viktiga resultat från UNI KU Ingolstadt.

Emotionell intelligens: nyckeln till modernt ledarskap och innovation!

Imke von Maur, en framstående professor i filosofi vid KU Eichstätt-Ingolstadt, deltog nyligen i ett viktigt evenemang i Paris. Tillsammans med Lucy Osler från Cardiff University diskuterade hon de utmaningar och möjligheter som är förknippade med affektiva dimensioner av rättvisa. Det blev tydligt att många forskare sysslar med ämnen som social-ekologiska kriser, politisk förändring och krig. Von Maur betonade att denna utveckling inte bara representerar teoretiska frågor, utan även känslomässiga utmaningar för ansvarsfulla ämnen. Hon lyfte fram den positiva potentialen hos mänsklig emotionalitet, inklusive motståndskraft, solidaritet och längtan efter fredlig samexistens; Ämnen som är extremt relevanta i en allt mer polariserad värld.

Evenemanget var också en betydande del av European Platform for the Study of Emotions (EPSSE), som anses vara en central plattform för filosofiskt utbyte om känslor. EPSSE årsmöte äger rum årligen i olika europeiska städer och de senaste åren har Lissabon, Tartu, Graz, Pisa, Madrid och Aten besökts. Samhället är känt för sin öppna och kollegiala atmosfär och främjar dialog om emotionell intelligens och dess sociala påverkan.

Social rättvisa i fokus

Parallellt med diskussionerna om känslor finns en oroande trend mot inkomst- och förmögenhetsskillnader i Tyskland. En växande andel av befolkningen drabbas av stagnerande eller till och med sjunkande reallöner. Det visar sig faktiskt att de tio största procenten av inkomsttagarna nu äger nästan två tredjedelar av de totala tillgångarna. Medan de lägsta tio procenten kämpar för att täcka sina levnadskostnader blir ojämlikheten tydlig inom olika delar av samhället, vare sig det är utbildningssystemet, skattesystemet eller sjukvården. Dessa faktorer uppfattas i allt högre grad av samhället som social orättvisa.

Uppfattningen om ojämlikheter beror mycket på individuella definitioner av social rättvisa. Social rättvisa förstås ofta som fördelningen av rättigheter, positioner och gods i ett samhälle och innefattar även det sätt på vilket staten fattar fördelningsbeslut. Konflikter om distribution påverkar både varor och bördor och förmedlas ofta genom sociala institutioner.

Emotionell intelligens som nyckelkompetens

I samband med dessa sociala utmaningar blir begreppet emotionell intelligens (EI) allt viktigare. Ursprungligen populärt av Daniel Goleman, EI beskriver förmågan att känna igen och förstå sina egna känslor och reagera empatiskt på andras känslor. Moderna företag förlitar sig alltmer på emotionell intelligens som en nyckelkompetens i personalutveckling. Speciellt i tider med VUCA (volatilitet, osäkerhet, komplexitet och tvetydighet) och BANI (britt, ängslig, icke-linjär, obegriplig) är det tydligt att emotionell intelligens är avgörande för förmågan att förnya och behålla anställda.

En undersökning från 2021 visade att nästan 70 % av cheferna tror att ett positivt humör ökar produktiviteten. Psykologisk säkerhet, nära kopplad till emotionell intelligens, är avgörande för arbetstillfredsställelse och för att behålla anställda. Att förstå emotionell intelligens som en del av personlighetsutveckling och mental hälsa integreras alltmer i utvecklingsprogram för mänskliga resurser.

Sammanfattningsvis måste både känslor och frågor om social rättvisa tas upp omgående i dagens samhälle. Insatser från forskare som Imke von Maur och den ökande betydelsen av emotionell intelligens i arbetslivet kan ge ett betydande bidrag till en mer rättvis och mer empatisk samexistens.