Klimatsimulering visar: Hur mycket kan vi spara för vår planet?

Klimatsimulering visar: Hur mycket kan vi spara för vår planet?

En ny simulering på temat klimat ägde nyligen rum vid KU (University of the Arts) och samlade deltagare från olika grupper som var representativa för länder och intressegrupper. Syftet var att realistiskt återskapa de globala klimatförhandlingarna och ge alla deltagare en djupare förståelse för komplexiteten i internationella förhandlingar. Deltagarna fick lägga sin egen övertygelse åt sidan och anamma respektive länders givna synpunkter för simuleringen, vilket utgjorde en spännande utmaning. Till exempel avbildades USA antingen under president Trumps ledning eller före hans tideräkning. EU:s aktörer fokuserade på utmaningarna från kriget i Ukraina, energiförsörjning, kärnkraftsdebatter och inflation.

Simuleringen inkluderade sex grupper, inklusive de som representerade utvecklade länder som Kanada, Australien och Japan, samt de som fokuserade på Kina och Indien. Kina tog specifikt upp politik relaterade till fossila bränslen och livsmedelssäkerhet, medan Indien diskuterade frågor som extrem hetta, social ojämlikhet och geopolitiska spänningar. Länderna i det globala södern tog sig å andra sidan av viktiga frågor som klimatfinansiering, vatten- och livsmedelssäkerhet och klimatmigrering. Dessa länder hade möjlighet att lägga fram förslag för att begränsa avskogning och återplantering, vilket hjälpte deltagarna att förstå skillnaderna i nationella prioriteringar och utmaningar.

Förhandlingar och resultat

Simuleringen omfattade totalt tre förhandlingsrundor där grupperna formulerade sina interna erbjudanden. Ett centralt mål var att begränsa den globala uppvärmningen till högst 2 grader Celsius år 2100. Deltagarna ombads också betala minst 300 miljarder dollar årligen till en internationell klimatfond. Efter förhandlingsrundorna presenterade delegaterna sina resultat som fördes in i ett simuleringsprogram. Men medan vuxna kunde uppnå maximalt 2,1 graders uppvärmning år 2100, fann eleverna att det var möjligt att begränsa detta till 2 grader.

För att effektivt bekämpa den globala uppvärmningen krävdes ambitiösa åtgärder, som att stabilisera och minska utsläppen av växthusgaser, bekämpa avskogning och öka återplanteringsprojekt. Simuleringen visade den kvantitativa effekten av olika åtgärder på den globala uppvärmningen och identifierade betydande hinder för internationellt samarbete. Deltagarna kommer nu att närma sig nästa klimatkonferens i november med en bredare förståelse för hur man hittar politiska kompromisser.

Bakgrund till internationell klimatpolitik

De internationella klimatförhandlingarna har sitt ursprung 1992 med "Earth Summit" i Rio de Janeiro. Detta ledde till upprättandet av FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), som trädde i kraft 1994. Proprietära strukturella funktioner, såsom årliga partikonferenser (COP), erbjuder de mer än 198 medlemsländerna plattformar för att utveckla förhandlingstexter och nå konsensus om viktiga beslut. Viktiga milstolpar är Kyotoprotokollet från 1997 och Parisavtalet 2015, som syftar till att sätta ett begränsat mål för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 till under 2 grader Celsius.

Den viktigaste utmaningen är fortfarande att finansiera nödvändiga klimatskyddsåtgärder, vilket ofta är en kontroversiell punkt mellan nationer. Enligt den mellanstatliga panelen för klimatförändringars sjätte utvärderingsrapport (2023) krävs betydande minskningar av de globala utsläppen av växthusgaser för att bromsa den globala uppvärmningen, eftersom klimatförändringarna inte bara utgör en nationell utan en global utmaning. Sannolikheten att jordens yttemperatur skulle kunna stiga med upp till 3,2 grader år 2100 utan ytterligare åtgärder utgör ett allvarligt hot.

Konstuniversitetet har satt upp som mål att integrera hållbarhet i alla aspekter av universitetslivet och har i detta avseende ett nära samarbete med partners från olika sociala och ekonomiska områden. Denna simulering utgör ett viktigt bidrag till att främja framtida förhandlingar om internationell klimatpolitik och dess genomförande.