Hållbarhet i fokus: Unga kräver mer engagemang i skolan!

Hållbarhet i fokus: Unga kräver mer engagemang i skolan!

Unga människor i Ingolstadt-regionen tar aktivt upp frågan om hållbarhet. Dr Ann-Kathrin Bremer undersöker i sin forskning hur olika faktorer påverkar unga människors förväntningar på självförverkligande. Deras aktuella undersökningar visar att personligt engagemang är avgörande: respondenter som identifierar sig med "Fridays for Future" (FFF) rapporterar ofta höga förväntningar på självförtroende. Detta gäller särskilt för dem som är mer intensivt involverade i rörelsen eller planerar att bli aktivt involverade. Däremot uppvisar personer som inte är bekanta med FFF betydligt lägre self-efficacy.

Bremer noterar också att detta engagemang i hållbarhetsrörelsen har en inverkan på deltagarnas tillfredsställelse med livet. Särskilt ungdomar som ställer höga krav på sin egen miljö och sitt beteende rapporterar lägre nivåer av tillfredsställelse med livet. Detta fenomen kan vara relaterat till de strikta normer de tillämpar på sig själva och omvärlden.

Rekommendationer för utbildning

För att främja unga människors självförtroende efterlyser Bremer en större integration av utbildning för hållbar utveckling (ESD) i skolor och universitet. Hon rekommenderar att man införlivar metoden för serviceinlärning, där undervisningens innehåll kopplas till praktiskt genomförande. Detta är tänkt att göra det möjligt för eleverna att aktivt tillämpa det de har lärt sig och på så sätt stärka sin egen förmåga. Hennes avhandling, som kommer att publiceras 2025 under titeln "Hållbarhetsmedvetenhet, hållbart konsumentbeteende och livskvalitet. Ungdomars perspektiv mellan 14 och 25 år", kommer att ge ytterligare insikter i ämnet.

Parallellt med Bremers forskning finns det också sociala trender som påverkar unga människors beteende och livsstil. Enligt Rainer Grießhammer, en känd miljöforskare, kommer rörelsen "Fridays for Future" att åstadkomma djupgående politiska och kulturella förändringar. Han framhåller att denna rörelse sticker ut från tidigare miljörörelser på grund av sin snabbhet och användning av sociala medier. Unga människor inser alltmer de hot som klimatkrisen utgör och kräver förändringar i politiken och vardagen.

Förändringar i livsstil

Grießhammer varnar dock för att den förändring av klimatpolitiken som rörelsen strävar efter ännu inte har uppnåtts fullt ut. Grundläggande åtgärder som en CO2-skatt och snabbare utbyggnad av förnybar energi behövs för att åstadkomma verklig förändring. Han påpekar behovet av att eleverna fokuserar sina krav inte bara på personligt beteende, utan också på de politiska ramarna.

För att öka medvetenheten om hållbarhet är utbildning för hållbar utveckling också av stor betydelse. Handboken för lärare om att integrera ESD i undervisningen erbjuder många praktiska implementeringsförslag. Ämnen som listas, som kost, avfallssortering och klimat, ökar medvetenheten bland små barn och bidrar till en mer hållbar livsstil.

Sammantaget kan man säga att de engagerade ungdomarna i och utanför Ingolstadt inte bara har insett akuta utmaningar i klimatkrisen, utan också aktivt arbetar för att formulera en mer hållbar framtid. Det återstår att hoppas att både ungas engagemang och de därmed sammanhängande vetenskapliga och politiska insatserna leder till faktiska förändringar.

Intresserade har möjlighet att ta del av en anonym studie av Darian Eichner fram till slutet av april, som undersöker hållbarhetsmedvetenhet bland KU-studenter.