Skrivfärdigheterna minskar: skolor kämpar med nya utmaningar!
KU Ingolstadt University forskar om nya tillvägagångssätt för skrivfärdigheter i grundskolan, inklusive ett innovativt modellprojekt.

Skrivfärdigheterna minskar: skolor kämpar med nya utmaningar!
I Tyskland är grundskolebarns skrivkunskaper i fokus för en intensiv utbildningsdebatt. En viktig fråga är om traditionella kursiva manus bör fortsätta att läras ut eller om alternativa metoder bör införas. Denna diskurs stöds särskilt av forskning vid katolska universitetet i Eichstätt-Ingolstadt under ledning av Dr. Eva Odersky myntad. Odersky kritiserar spridningen av typsnitt och påpekar att antagandet att kursiv är normen missförstås.
I Bayern följer läroplanen metoden att barn lär sig tryck i första klass innan de börjar kursiv i andra klass. Lärare och skolor bestämmer om de lär ut det förenklade startmanuset eller skolstartsmanuset. Det finns för närvarande fyra olika typsnitt i Tyskland som förlitar sig på olika sätt att skriva. Oderskys forskning, baserad på tusentals skrivprover från mer än 330 fjärdeklassare, visar att block- och delvis sammanhängande skrift ofta representerar flytande rörelser, medan kopplat skrift ofta resulterar i stagnation.
Acceptans av skrivande och individuellt stöd
En annan viktig aspekt av forskningen är observationen att automatiserat skrivande är signifikant kopplat till barns skolprestationer, inklusive i ämnen som matematik. Läraren spelar här en avgörande roll eftersom skillnader mellan parallellklasser kan identifieras. Enligt Odersky är det mycket viktigt att lärare gör det möjligt för barn att utveckla sin egen handstil och prova olika typer av skrift.
Ett nytt modellprojekt kallat ”FlowBY” kommer att starta i samarbete med det bayerska kulturministeriet från 2024. Detta projekt omfattar mer än 100 grundskolor och kommer att utvärderas under fyra år. Syftet är att stödja utvecklingen av flytande och läsbar handstil genom att lära ut delvis sammanhängande skrift som metod.
Skrivfärdigheter i fokus för utbildningspolitiken
Diskussionen om skrivande i grundskolan är inte ny. En STEP-undersökning från 2022, genomförd på uppdrag av Föreningen för utbildning och fostran (VBE), visar på en nedgång i skrivfärdigheter, framför allt bland pojkar med skrivsvårigheter. Över 70 % av lärarna rapporterade om stora problem med skrivstruktur, läsbarhet och skrivhastighet, som förvärrades efter distansundervisning.
Sammantaget rekommenderade 89 % av de tillfrågade lärarna riktat stöd för skrivfärdigheter på alla årskurser. Den här undersökningen omfattar cirka 850 lärare från grund- och gymnasieutbildning och är den tredje tyska undersökningen om detta ämne, som genomfördes i samarbete med Writing Motor Skills Institute.
Vidare har tysk didaktik vid universitetet i Siegen kampanjat för ett rikstäckande införande av en enhetlig kursiv skrift. En arbetsgrupp bildades för att ta fram ett koncept för implementering. Medan konferensen för utbildnings- och kulturminister (KMK) enades om enhetlig inlärning av ett kombinerat kursivt manus i grundskolan den 15 oktober 2020, lämnar den den skriftliga formen öppen i de nya riktlinjerna från den 15 mars 2024. Det avgörande här är att utvecklingen av individuell, flytande handstil främjas.
Ämnet handstilsfärdigheter är fortfarande viktigt i gymnasieskolor. En studie av Michael Rödel från Ludwig Maximilian-universitetet i München visar att elevernas skrivförmåga blev lidande under pandemin. Lärare rapporterar en nedgång i handstilsförmåga och en negativ utveckling inom tangentbord.
Diskussionen om skrivandet och dess metodik formas därför inte bara av vetenskapliga rön, utan också av aktuella utmaningar i skolans vardag. En omställning kan inte bara ha en positiv inverkan på underhållningen av handstil, utan också på de tillhörande inlärningsprocesserna.