Psykisk stress hos unga: Kriser sätter sina spår!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Undersökningen från University of Regensburg visar hur nuvarande kriser påverkar den psykiska hälsan hos unga i Tyskland.

Die Umfrage der Universität Regensburg zeigt, wie aktuelle Krisen die seelische Gesundheit junger Menschen in Deutschland belasten.
Undersökningen från University of Regensburg visar hur nuvarande kriser påverkar den psykiska hälsan hos unga i Tyskland.

Psykisk stress hos unga: Kriser sätter sina spår!

En aktuell undersökning av ordföranden för barn- och ungdomspsykiatri och psykoterapi vid universitetet i Regensburg visar alarmerande resultat om den psykiska hälsan hos ungdomar i Tyskland. I mars 2025 undersöktes 2 000 tonåringar och unga vuxna i åldern 16 till 21 år. Studien visar att långt över hälften av de tillfrågade lider av svår psykisk stress som är direkt relaterad till globala kriser som krig och klimatförändringar. Högt uni-regensburg.de Mer än 50 % av ungdomarna känner sig tyngda av politiska och internationella konflikter.

Undersökningen bekräftar att konsumtion av stressande medieinnehåll har en betydande inverkan på den mentala hälsan. Nästan 50 % av ungdomarna säger att de regelbundet tittar på störande videor om krig, och 20 % till och med exponeras för sådant innehåll dagligen. Detta resulterar i att 20 % av de tillfrågade lider av posttraumatiska symtom, inklusive sömnsvårigheter och återklangande minnen. Denna situation är alarmerande eftersom 70 % av ungdomar med svår stress inte tänker söka psykologisk hjälp.

Effekterna av pandemin och de nuvarande kriserna

Den psykiska hälsan hos barn och ungdomar är fortfarande ett problem år efter covid-19-pandemin. En studie från universitetssjukhuset Hamburg-Eppendorf visar att omkring 21 % av de tillfrågade ungdomarna kommer att fortsätta att möta betydande försämringar av sin livskvalitet under 2022 och 2023. Unga människor som kommer från missgynnade bakgrunder, som: KOPSY studie beprövad.

De pandemirelaterade restriktionerna och den tillhörande sociala isoleringen har lett till en ökning av ensamhet och psykiska problem. Medan 14 % av ungdomarna kände sig ensamma före pandemin, har denna andel ökat till 21 %. Studierna visar också att 32 % av ungdomarna regelbundet konfronteras med stressande innehåll på sociala medier, vilket ytterligare ökar oron för globala kriser. Klimatkrisen är särskilt oroande för många ungdomar, med 59 % av 16 till 25-åringar som uttrycker stor oro.

Hjälpsystemens tillstånd

Utöver den psykiska stressen är stödsystemet under enorm press. I dess barnhälsorapport 2023 står detta Medicinsk tidskrift konstaterat att väntetiderna för terapiplatser har fördubblats på grund av de överbelastade systemen. Det gör att många unga inte får den hjälp de akut behöver på grund av brist på tillgängliga stödtjänster. Rekommendationerna för att förbättra situationen är bland annat att utöka terapiutbudet, att öka medvetenheten bland vuxna om frågan om psykisk hälsa och att involvera unga i att planera sin egen hälsovård.

Sammanfattningsvis finns det ett akut behov av att utveckla en övergripande strategi för att förbättra ungdomars psykiska hälsa. Studien från Regensburg, tillsammans med resultaten från COPSY-studien och barnhälsorapporten, visar hur brådskande det är att ta de påfrestningar som ungdomar möter på allvar och vidta lämpliga åtgärder för att hållbart förbättra deras livskvalitet.