Strålskydd i fokus: utställning om radioaktivitetens historia

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

FAU presenterar fram till den 31 augusti utställningen "Living with Radiation", som belyser strålskyddet och dess sociala betydelse.

Die FAU präsentiert bis 31. August die Ausstellung „Living with Radiation“, die den Strahlenschutz und seine gesellschaftliche Bedeutung beleuchtet.
FAU presenterar fram till den 31 augusti utställningen "Living with Radiation", som belyser strålskyddet och dess sociala betydelse.

Strålskydd i fokus: utställning om radioaktivitetens historia

Under de senaste decennierna har vetenskapen haft en betydande inverkan på kärnkraftspolitiken och strålsäkerheten. Ett nytt forskningsprojekt vid Friedrich-Alexander-universitetet i Erlangen-Nürnberg (FAU), som leds av prof. Dr. Maria Rentetzi, belyser denna utveckling och stöds av ett viktigt europeiskt forskningsprogram. FAU har fått medel på två miljoner euro från European Research Council (ERC) för projektet som undersöker kärnkraftspolitikens milstolpar och samhälleliga perspektiv på strålskydd. Resultaten kommer att presenteras i utställningen "Living with Radiation", som äger rum från 12 juni till 31 augusti på Siemens MedMuseum, och kommer att ge en inblick i utvecklingen av strålskydd och kvinnliga forskares bidrag inom detta område.

Den rättsliga grunden för strålskydd skapades på 1960-talet efter kärnkraftsolyckor som Tjernobyl. Strålskyddets utmaningar är olika, särskilt eftersom radioaktiv strålning används inom medicin, forskning, industri och militär. Toxiciteten av denna strålning är ofta inte tillräckligt känd, vilket kräver brådskande åtgärder och standarder för säker användning. Diplomatiska diskussioner för att standardisera skyddsriktlinjerna blev särskilt nödvändiga efter atombombningarna i Hiroshima och Nagasaki. De första internationella strålskyddsstandarderna antogs redan 1925 vid den första internationella radiologikonferensen i London.

Internationella atomenergiorganets roll

En nyckelaktör inom detta område är Internationella atomenergiorganet (IAEA), som grundades 1957. Det uppstod ur behovet av att skapa en organisation som skulle kontrollera både den fredliga och militära användningen av kärnenergi. Grundandet av IAEA möjliggjordes av det otvetydiga godkännandet av 81 stater i oktober 1956 och ratificeringen av IAEA:s stadga av USA:s president Eisenhower den 29 juli 1957. Eisenhower föreslog skapandet av IAEA under sitt tal till FN:s generalförsamling 1953, ett fascinerande exempel på samarbete i Cold War 1953.

IAEA har etablerat sig som en viktig organisation inom FN-systemet när det gäller säker och fredlig användning av kärnenergi över hela världen. I IAEA:s ordinarie uppgifter ingår att sätta internationella standarder för strålskydd och förhindra militär användning av kärnteknik genom strikta övervakningsåtgärder. Under hela sin historia har IAEA inte bara spelat en avgörande roll i kärnkraftskatastroferna i Tjernobyl och Fukushima, utan också utvecklat program som främjar användningen av kärnteknik inom medicin, jordbruk och andra sektorer.

Aktuell utveckling och utmaningar

IAEA rapporterar regelbundet om kärnenergiutvecklingen till FN:s generalförsamling och har även spelat en nyckelroll i övervakningen av kärnkraftsfördraget om icke-spridning sedan 1970. Den nuvarande generaldirektören, Rafael Grossi, leder organisationen, som sysselsätter över 2 200 personer världen över, inklusive 350 inspektörer. Det finns också regionala kontor i städer som Genève, New York, Toronto och Tokyo, vilket avsevärt utökar organisationens räckvidd.

Sist men inte minst förtjänar IAEA uppmärksamhet för sitt bidrag till global säkerhet, eftersom det fick Nobels fredspris 2005 - som ett erkännande för sina ansträngningar för kärnvapenfred och säkerhet. Dessutom är organisationen och dess arbete i den offentliga debatten, särskilt när det gäller dess stöd till civil användning av kärnenergi samtidigt som den fördömer dess militära användning.

Utställningen "Living with Radiation" kommer inte bara att lyfta fram kärnkraftspolitikens historiska milstolpar, utan också ta upp utmaningarna och prestationerna från Internationella atomenergiorganet, som verkar mer relevanta än någonsin idag.