Lita på polisen? Studie avslöjar diskriminering!
Prof. Dr. I sin studie undersöker Sabrina Mayer och Lisa Walter från universitetet i Bamberg hur diskriminering påverkar förtroendet för polisen.

Lita på polisen? Studie avslöjar diskriminering!
I Västeuropa minskar förtroendet för polisen, särskilt bland invandrare och deras ättlingar. En aktuell studie av universitetet i Bamberg, publicerad av Prof. Dr. Sabrina Mayer och Lisa Walter, belyser det kritiska sambandet mellan erfarenheter av diskriminering och uppfattningar om polisen. Forskningen baseras på data från DeZIM.panel, en omfattande representativ undersökning i Tyskland där 1 001 respondenter med en invandringshistoria analyserades. Negativa erfarenheter av polisen och vardagsdiskriminering har en stark inverkan på förtroendet för denna institution.
Resultatet av studien visar tydligt att diskriminering i kontakt med polisen leder till en betydande nedgång i förtroendet. Rättvisa möten kan å andra sidan stärka förtroendet. Inverkan av erfarenheter av diskriminering på förtroende är särskilt uttalad bland respondenter födda i Tyskland. Dessa resultat visar på det akuta behovet av övergripande strategier för att bekämpa diskriminering och rasism. Publiceringen av studien har rubriken: "Bortom polismöten: vardagsrasism och tillit till polisen."
Diskriminering i polisens agerande
Ämnet är inte nytt, men det brådskande understryks av studien "Police and Discrimination – Risks, Research Gaps, Recommendations for Action" av Federal Anti-Discrimination Agency. Detta visar att diskriminering kan förekomma inom alla områden av polisens verksamhet, vare sig det är vid identitetskontroller, anmälan eller i häktet. Den oberoende federala kommissionären Ferda Ataman betonar att ett konsekvent skydd mot diskriminering avsevärt kan stärka förtroendet för rättsstatsprincipen.
Poliskommissarie Uli Grötsch uppmanar chefer att modellera en nolltoleranspolitik mot diskriminering. Incidenter med polisvåld och rasprofilering skadar inte bara förtroendet för polisen, utan även för andra statliga institutioner. Utöver rasism nämner studien även diskrimineringsfaktorer som ålder, kön, religion, funktionshinder och sexuell identitet som behöver sättas i fokus.
Strategier för förbättring
För att förbättra situationen formulerade studien flera rekommendationer till åtgärder. Detta inkluderar att se över polisstrukturerna för att göra dem känsliga för diskriminering, obligatorisk utbildning för tjänstemän och inrättandet av oberoende klagomålsorgan. Vidare anses en översyn av befintliga rättsliga regleringar, särskilt vad gäller ogrundade kontroller och digital teknik, vara nödvändig. Ataman efterlyser ökat samarbete mellan politik, polis och civilsamhället för att skapa en rättvis och diskrimineringskänslig polisstyrka.
Aktuella incidenter illustrerar problemet: utredningar mot vissa poliser för högerextrema och rasistiska aktiviteter har skapat rubriker de senaste veckorna. Nordrhein-Westfalens högre förvaltningsdomstol bekräftade avskedandet av en polis på grund av högerextrema poster, medan åklagarmyndigheten i Osnabrück utreder två tjänstemän som gav Hitlerhälsningen och delade ut rasistiska bilder. Alla berörda tjänstemän är inte längre i tjänst och disciplinära förfaranden har inletts.
Resultaten av dessa studier tar en kritisk titt på nuläget inom polisen och belyser de utmaningar som måste övervinnas för att vinna förtroende. Det återstår att se vilka åtgärder som kommer att vidtas för att möta de berörda gruppernas behov och åstadkomma verklig förändring.