Framtida utbildning: Hur skolor främjar hållbarhet och ansvarskänsla

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Universitetet i Regensburg diskuterar i sin vetenskapspodcast rollen av undervisning i främmande språk i utbildning för hållbar utveckling.

Die Universität Regensburg diskutiert in ihrem Wissenschaftspodcast die Rolle von Fremdsprachenunterricht in der Bildung für nachhaltige Entwicklung.
Universitetet i Regensburg diskuterar i sin vetenskapspodcast rollen av undervisning i främmande språk i utbildning för hållbar utveckling.

Framtida utbildning: Hur skolor främjar hållbarhet och ansvarskänsla

Den ökande betydelsen av hållbarhet i utbildning och samhälle blir allt tydligare i dessa dagar. Begreppet förknippas ofta med miljövänlighet, men det går långt utöver det. Det innefattar även långsiktighet, social rättvisa och globalt ansvar, som t.ex blog.uni-regensburg.de rapporterad. För att forma en hållbar framtid behöver kommande generationer viktiga färdigheter, inklusive empati, förmåga att hantera konflikter och förmåga att på ett övertygande sätt representera synpunkter.

Skolor spelar en nyckelroll för att främja dessa färdigheter. Begreppet "Education for Sustainable Development" (ESD), som är ett globalt initiativ från FN, bör ses i detta sammanhang. 70 länder deltar redan i denna kampanj. Huvudmålet med ESD är att göra det möjligt för eleverna att aktivt och självständigt forma sin framtid.

Undervisningen i främmande språk

Vikten av undervisning i främmande språk i ESD diskuterades i ett avsnitt av podcasten "Gasthörer", där Dr Carola Surkamp, ​​professor i främmande språkdidaktik, säger sitt. Detta gör det tydligt att språkundervisningen inte bara ska främja språkkunskaper, utan också utvecklingen av interkulturella och sociala färdigheter. Detta innebär att läroplanerna i allt högre grad måste integrera element som hjälper eleverna att förstå komplexiteten i globala utmaningar.

Litteraturen betonar att interkulturell undervisning i främmande språk också bör syfta till att vässa förståelsen för olika perspektiv. Som Bredella (1999) beskriver i sitt arbete "Objectives of intercultural foreign language teaching", är målet inte bara språkinlärning, utan också främjandet av en öppen och kunskapsfrämjande inlärningsatmosfär.

Initiativ och perspektiv

Den tyska UNESCO-kommissionen har lanserat ett flertal initiativ för att aktivt främja ESD. Deras dokument "Agenda Education 2030" beskriver handlingsramen för utbildningsinstitutioner för att stödja de långsiktiga målen för ESD. Dessa mål inkluderar att öka kompetensen hos både lärare och elever. Publikationer och studier, som de av Hellberg-Rode och Schrüfer (2016), visar på vikten av lärares kompetens i samband med ESD för att ge eleverna en välgrundad utbildning.

Kopplingen mellan språk, kultur och hållbarhet är en dynamisk process som ständigt måste utvecklas vidare. De utmaningar som det globala samhället står inför kräver ett tvärvetenskapligt förhållningssätt som bör integreras i utbildningen på ett tidigt stadium. På så sätt kan framtida generationer inte bara skaffa sig språkliga färdigheter, utan också bli aktiva bidragsgivare till en hållbar framtid.

Sammanfattningsvis kan man säga att undervisning i främmande språk kan ge ett betydande bidrag till utbildning för hållbar utveckling. Detta är i linje med utbildnings- och kulturministerkonferensens rekommendationer, som betonar vikten av hållbar utbildning inte bara på miljöområdet, utan även i sociala och kulturella aspekter, vilket finns i KMK-dokumentet: kmk.org.