Digitala hälsoråd: AI-verktyg på prov – vad hjälper verkligen!

Digitala hälsoråd: AI-verktyg på prov – vad hjälper verkligen!

Den ökande användningen av artificiell intelligens (AI) inom vården väcker intressanta frågor om kvaliteten och effektiviteten av digital vårdrådgivning. En aktuell rapport från TU Berlin lyfter fram två studier som behandlar detta ämne på djupet. Syftet med forskningen var att bedöma riktigheten av hälsorekommendationer genom olika digitala verktyg, inklusive ChatGPT och appar för symptomkontroll.

Studierna publicerades i tidskrifterna *Journal Scientific Reports* och *npj Health Systems Journal*. En ny testmetod utvecklades som är baserad på verkliga patientfall, till skillnad från tidigare tillvägagångssätt som i första hand använde idealiserade läroboksfall. Resultaten visar att appar för symptomkontroll är mycket mer användbara för lekmän än ChatGPT, särskilt när det gäller att skilja mellan ofarliga och allvarliga symtom.

Digitala hälsoråd i testet

En viktig upptäckt av forskningen är att ChatGPT klassificerar nästan varje patientfall som en nödsituation, medan specialiserade appar kan ge mer lämpliga rekommendationer. Detta kan leda till en överbelastning av sjukvårdssystemet, eftersom många lekmän tenderar att skynda sig att söka medicinsk hjälp för mindre besvär.

Användarupplevelser spelar en viktig roll när man använder sådana digitala verktyg. En andra studie från Berlin undersökte hur patienter införlivar digitala rekommendationer i sina beslut. Deltagarna jämförde informationen från ChatGPT och appar för symptomkontroll med andra källor som Google-sökningar eller vänner. Det visade sig att de ofta konfronterades med överväldigande information, vilket ledde till onödiga läkarbesök.

Den kvantitativa analysen, baserad på en observationsstudie av 600 försökspersoner, fann också att ChatGPT försvårar egenvården och ökar antalet onödiga läkarbesök. Här skulle väl fungerande symptomkontrollappar kunna erbjuda värdefullt stöd för att uppmuntra användare att ta mer ansvar för sin hälsohantering.

Hälsoappars och chatbots roll

Relevansen av hälsoappar och chatbots växer hela tiden. Högt Onlim Nästan var tredje medborgare i Tyskland använder en hälsoapp. Det finns runt 350 000 hälsoappar världen över, varav 110 är särskilt dominerande. Covid-19-pandemin har avsevärt påskyndat användningen av dessa digitala verktyg.

Sjukvårdens chatbots utför mångsidiga uppgifter som att schemalägga möten, läkemedelshantering och tillhandahålla realtidsinformation. I framtiden kan de till och med vara den första kontaktpunkten för grundläggande medicinska vårdfrågor.

De mest lovande hälsochattbotarna inkluderar:

• Woebot: Ein digitaler Therapeut, der kognitive Verhaltenstherapie-Elemente nutzt.
• Buoy Health: Hilft bei der Identifikation gesundheitlicher Probleme und empfiehlt weitere Schritte.
• Ada: Ein KI-gestützter Symptomprüfer mit personalisierten Einschätzungen.
• Healthily: Bietet eine kostenlose Plattform für Gesundheitsinformationen.

Att etablera en kvalificerad dialog mellan hälsotillämpningar och användare är avgörande. En särskild utmaning är dess integration i den dagliga medicinska praktiken. Som en analys PMC visar, är aktiv användning och integrering av dessa verktyg i vården nödvändig för att säkerställa önskad nytta på lång sikt.

Sammanfattningsvis gör de aktuella studierna och rapporterna det tydligt att även om digitala hälsoverktyg öppnar upp för många möjligheter, är ett kritiskt förhållningssätt till den information som tillhandahålls väsentligt för att undvika felbedömningar och överbelastningar i hälsosystemet. En omfattande förståelse för AI-drivna hälsovårdstjänster kan avsevärt förbättra kvaliteten på sjukvården.