Kämpa mot rysk desinformation: Så här skyddar TU Berlin oss!

Kämpa mot rysk desinformation: Så här skyddar TU Berlin oss!

Farorna med desinformation är allestädes närvarande i dagens digitala landskap. Särskilt ryska desinformationskampanjer har blivit allt mer inflytelserika de senaste åren, vilket påverkar den politiska diskursen i många länder, inklusive Tyskland. Dr Veronika Solopova, en ledande lingvist och datavetare vid TU Berlin, ägnar sig intensivt åt att analysera och bekämpa dessa fenomen.

Med sitt nyutvecklade AI-verktyg "Check News in One Click" kan Solopova upptäcka desinformation på sju olika språk med 93 % noggrannhet. Denna teknik används för att hantera de växande utmaningarna med falska nyheter och desinformation när de fortsätter att utvecklas. Solopova och hennes team har lanserat plattformen CORRECTIV.Faktenforum, som gör det möjligt för medborgare att aktivt delta i faktagranskningen och beväpna sig mot falsk information.

Desinformationsstrategier

Ryska desinformationskampanjer använder en mängd olika strategier, inklusive falska webbplatser, botnätverk och riktade berättelser som syftar till att skapa förvirring hos allmänheten. Särskilt under kriget i Ukraina har propagandan skiftat till att fokusera på att stärka hopplöshet och destabilisera västvärldens stöd. Vanliga berättelser inkluderar: "Ukraina har ingen chans att vinna", "Västlandet kommer att förråda oss" och "Mobiliseringen kollapsar."

I Tyskland används sociala medier specifikt för att skapa en stämning mot migranter och Ukraina. Enligt forskning av KORRIGERANDE Den ryska påverkansoperationen "Storm-1516" spelar en central roll genom att sprida falsk information genom AI-drivna deepfakes. Dessa förfalskningar har haft en betydande inverkan på kampanjen för det federala valet i Tyskland de senaste månaderna. Påståenden om ledande politiker och ett migrationsavtal med Kenya är bara några exempel på den desinformation som sprids av ett nätverk av över hundra tyskspråkiga webbplatser.

Det är inte bara en före detta polis från USA som ansvarar för denna operation, utan även Internet Research Agency (IRA) och den militära underrättelsetjänsten GRU. Dessa aktörer använder AI-teknik för att skapa falskt innehåll som sedan delas av pro-ryska influencers på sociala medier, ibland även mot betalning.

Åtgärder mot desinformation

Hotet om falska nyheter är inte bara teoretiskt. Lågt förtroende för politiska institutioner och medieinstitutioner ökar mottagligheten för falsk information. Högt bpb.de Empiri och forskning har visat att falska nyheter konsumeras intensivt, särskilt i vissa kretsar, även om det är mindre utbrett överlag. Otydligheten kring termerna och de utmaningar som är förknippade med dem gör kampen mot desinformation ännu mer komplicerad.

För att möta denna utmaning har initiativ som "EU vs. Disinfo" och European Digital Media Observatory lanserats. Solopova efterlyser också bättre tillgång till sociala mediers data för att bekämpa spridningen av desinformation mer effektivt. Hon understryker hur viktigt det är att medborgarna lär sig att kritiskt ifrågasätta nyheter och aktivt arbeta mot spridningen av desinformation.

Ju mer informerat samhället är, desto bättre kan det beväpna sig mot manipulation genom falskt innehåll. Endast genom ett gemensamt arbete för att främja mediekunskap och aktivt engagemang i faktakontroll kan förtroendet för informationslandskapet stärkas.