Kryptovalutor vid ett vägskäl: reglering eller risk för det finansiella systemet?

Kryptovalutor vid ett vägskäl: reglering eller risk för det finansiella systemet?

Den 25 april 2025 publicerades en studie av Christopher Olk och Louis Miebs från Free University of Berlin som tar upp förändringen av det globala kryptovalutasystemet mot ett kreditbaserat skuggbanksystem. Studien, som publicerades i tidskriften "Review of International Political Economy", förespråkar en omvärdering och reglering av kryptovalutor på liknande sätt som traditionella banker. En central fråga för forskarna är frågan om vem som i slutändan får skapa pengar och under vilka regler detta ska ske.

Analysen hänvisar till kryptokrisen 2022, då stablecoins som TerraUSD och handelsplattformen FTX kollapsade. Författarna ser dessa händelser som symptom på en systemutveckling och inte bara enstaka fall av bedrägeri. Kryptovalutor beter sig alltmer som pengar, förmedlade genom centraliserade plattformar som tillhandahåller kreditrelationer och likviditet.

statlig reglering som ett nödvändigt steg

Stablecoins kallas i studien för "skuggpengar" eftersom de erbjuder prisstabilitet och konvertibilitet till statliga valutor, men inte stöds av staten. Den centraliserade handelsplattformen FTX fungerade på samma sätt som en bank, men utan den nödvändiga licensen eller övervakningen. De höga riskerna i balansräkningarna för dessa plattformar ledde till en allvarlig förlust av förtroende och förlust av miljarder i värde.

Historien visar paralleller till tidigare utvecklingar inom kapitalismen, där privata aktörer skapade nya kreditprodukter i tider av låg avkastning. Författarna uppmanar politiker att tydligt ta upp frågan om hur kryptovalutor kan integreras i det statligt stödda finansiella systemet. Kryptosystemet befinner sig vid en vändpunkt: det finns nu möjlighet till större reglering eller fortsatt existens som en systemriskzon.

Sedan den första Bitcoin skapades 2009 har kryptosystemet utvecklats snabbt. Tusentals kryptovalutor har dykt upp, men systemet förblir litet och isolerat jämfört med traditionell finans. I sina månadsrapporter varnar Bundesbank för de risker som avslöjats av kollapsen av FTX-handelsplattformen hösten 2022. Dessutom övervakar europeiska och internationella tillsynsmyndigheter utvecklingen inom kryptosektorn.

Regulatoriska initiativ och utmaningar

Regleringen av kryptotillgångar utförs enligt principen ”reglera och innehålla” för att reglera systemet och minimera riskerna för smitta med det traditionella finansiella systemet. Centralt i denna diskussion är den europeiska förordningen om marknader för kryptotillgångar (MiCAR), som antogs den 9 juni 2023 och trädde i kraft den 29 juni 2023. MiCAR syftar till att skapa en harmoniserad rättslig ram för oreglerade kryptotillgångar.

De enskilda aktörerna i kryptosystemet är skyldiga att följa regler om bolagsstyrning och kapitaltäckning. BaFin och Bundesbank övervakar emittenter av stabila mynt och e-pengar i Tyskland. Dessutom utvecklas tekniska regleringsstandarder och riktlinjer av europeiska tillsynsmyndigheter.

Baselkommittén för banktillsyn (BCBS) utvecklar internationella standarder för banker i kryptosystemet, som ska vara implementerade senast den 1 januari 2025. Just nu pågår diskussioner i EU om att revidera kapitalkravsförordningen (CRR) och kapitalkravsdirektivet (CRD). Dessutom har nya pilotregler för DLT-baserad marknadsinfrastruktur varit i kraft sedan den 23 mars 2023.

Sammanfattningsvis betonar studieförfattarna och Bundesbank vikten och vikten av ett konsekvent genomförande av reglering inom kryptosektorn. I Tyskland pågår dock fortfarande nationella lagändringar för att fullt ut integrera MiCAR-kraven.

Fria universitetet i Berlin rapporterade att..., Bundesbank påpekar att..., Bundesbank understryker att...