Revolutionerande klorteknologi: banar väg för hållbar kemi!
Ett forskarlag från Free University of Berlin utvecklar innovativ klorteknologi för hållbar resursanvändning med stöd av Werner Siemens Foundation.

Revolutionerande klorteknologi: banar väg för hållbar kemi!
Ett lovande forskningsprojekt vid Free University of Berlin skulle kunna revolutionera produktionen och användningen av klor. Teamet kring prof. Dr. Sebastian Hasenstab-Riedel presenterar en ny klorteknologi som är särskilt miljövänlig. Detta innovativa projekt stöds av Werner Siemens Foundation (WSS), som ger 18 miljoner euro under de kommande tio åren. Detta samarbete syftar till att utveckla hållbara lösningar för den kemiska industrin samtidigt som resursanvändningen optimeras.
Klor är en viktig kemikalie som krävs vid tillverkningen av över hälften av alla kemiska produkter. Varje år producerar Tyskland cirka 5,5 miljoner ton klor, vilket står för 2,3 procent av den totala elförbrukningen. Utmaningarna med att producera, lagra och transportera klorgas är dock betydande. Därför utvecklade forskargruppen en ny teknik för att lagra klor i joniska vätskor, som är flytande vid rumstemperatur. Detta förenklar produktion och transport av klor från förnybara elkällor.
Framtidsorienterade förhållningssätt
Den framväxande klorteknologin kan hjälpa till att säkerställa att överskott av solenergi i Centraleuropa används för att producera klor. Denna teknik gör det också möjligt att producera och transportera klor kostnadseffektivt med hjälp av solenergi i den globala södern. Förutom fördelarna med att producera klor, genererar processen även väte och kaustiksoda som värdefulla biprodukter. Prof. Hasenstab-Riedel och hans team har identifierat fyra viktiga ämnesområden för vidareutvecklingen av klorlagringsplattformen.
- Urban Mining von Hightech-Metallen: Europa ist abhängig von Ländern wie China für wertvolle Metalle aus Elektromotoren, Windturbinen und Handys. Die neue Technologie könnte helfen, diese Metalle durch Recycling zurückzugewinnen.
- Aufschließen von Biomasse: Jährlich entstehen 4 Millionen Tonnen Glycerin und 100 Millionen Tonnen Lignin. Ionische Flüssigkeiten könnten dazu genutzt werden, diese Abfälle in nützliche Materialien umzuwandeln.
- Umwandlung von Altlasten und Batterien: Elektrochemische Verfahren könnten Chlor aus schädlichen Verbindungen wie Insektiziden und chlorierten Kunststoffen zurückgewinnen.
- Stationäre Speicherbatterien: Die Chlor-Plattform könnte auch zur Speicherung von Solar- oder Windenergie verwendet werden. Ionische Flüssigkeiten ermöglichen eine effizientere Energienutzung.
En annan kritisk aspekt av forskningen rör säker lagring och elektrolys av väteklorid (HCl). Denna produkt, en viktig biprodukt från den kemiska industrin, representerar en värdefull resurs för väte- och klorproduktion. Den nya tekniken gör att HCl kan bindas säkert i form av biklorider, vilket gör hantering och transport mycket enklare. Enligt en artikel publicerad i Science Advances har denna utveckling stora löften för framtiden för energiförsörjning och kemisk industri.
Den lovande klorteknologin kan vara nyckeln till en mer hållbar framtid. Kombinationen av förnybar energi, effektiv resursanvändning och innovativa lagringsmetoder visar hur nya kemiska angreppssätt kan bidra till att minska industrins ekologiska fotavtryck. Högt fu-berlin.de Detta initiativ stöds av Werner Siemens Foundation, som har stöttat innovationsprojekt inom teknik och naturvetenskap sedan 2003. Forskningsresultaten kan lägga grunden för en mer miljövänlig kemisk industri.
Utvecklingen erbjuder inte bara nya perspektiv för klorproduktion, utan kan också främja viktiga allianser i branschen som främjar hållbara metoder. Funktionerna hos denna teknik har potential att på ett hållbart sätt förändra den kemiska industrin i och utanför Europa.
För en mer detaljerad titt på ämnena och tekniken, besök webbplatsen Werner Siemens Foundation och chemistry.de.