Akademisk frihet hotad: Forskare rapporterar alarmerande tryck!
En ny studie från FU Berlin analyserar självcensur och tryck på vetenskapsmän i samband med Mellanösternkonflikten. Resultat och konsekvenser.

Akademisk frihet hotad: Forskare rapporterar alarmerande tryck!
Studien "German Science since October 7th: Self-censurship and restrictions among researchers with an connection to the Middle East" publicerad av Free University of Berlin den 15 september 2023 visar alarmerande resultat om tillståndet för akademisk frihet i Tyskland. Enligt studien utförd av Jannis Julien Grimm och hans medförfattare rapporterade omkring 85 % av de tillfrågade forskarna en märkbar ökning av hoten mot den akademiska friheten sedan den 7 oktober. Undersökningen riktade sig till cirka 2 000 forskare som arbetar med ämnen i Mellanöstern. De insamlade uppgifterna illustrerar ett spänningsområde mellan fri debatt och ökande inskränkning av diskursen.
Det som är särskilt viktigt är att 90,5 % av postdoktorerna känner sig pressade, medan 25,9 % av de tillfrågade säger att de ofta känner att de inte kan uttrycka sig fritt. I synnerhet håller 76 % av forskarna tillbaka när det kommer till ämnen som berör Israel. Denna motvilja är tydlig inte bara inom forskning och undervisning, utan också i offentliga evenemang (81 %) och mediaartiklar (54 %). Orsakerna är olika: rädsla för missförstånd, offentlig fientlighet och hot om professionella konsekvenser. Beroendet av finansiering från tredje part ökar detta tryck, särskilt för frilansande forskare.
Självcensur och vetenskaplig integritet
Resultaten av studien, där 477 forskare från ett riktat urval deltog, kastar ett kritiskt ljus över den akademiska friheten i Tyskland. Nästan en fjärdedel av de tillfrågade känner sig inte längre fria att uttrycka sina åsikter i sitt akademiska arbete. Jannis Julien Grimm, projektledare för studien, klargör att det negativa debattklimatet är en orsak till det upplevda hotet. Självcensur är särskilt uttalad när man kritiserar Israel eller visar solidaritet med Palestina.
Trycket på forskarna går åt båda håll. Medan vissa undviker frekvent kritik av Israel, är andra försiktiga när det gäller uttryck för solidaritet för palestinier. Forskare som inte var inblandade i studien är också medvetna om de negativa effekterna av debattklimatet. Statsvetaren Heiko Giebler kritiserar undersökningens vetenskapliga användbarhet, men inser värdet av resultaten som en återspegling av den nuvarande stämningen inom vetenskapen.
Kontexten för tysk akademisk frihet
Studien pekar också på en ökad uppfattning om trycket att undvika frågan om Israel/Palestina, vilket bekräftades av över 50 % av de tillfrågade. 27,8 % känner å andra sidan en ökad press att säga ifrån offentligt. Dessa observationer återspeglar andra nationella och internationella studier om akademisk yttrandefrihet. Särskilt anmärkningsvärda är de utmaningar som uppstår till följd av den höga politiseringen av Israel/Palestina-frågan i det tyska samhället. Många forskare rapporterar om personliga erfarenheter av hatretorik och hot på Internet, såväl som anklagelser om antisemitism och medias förtal.
Studien visar på ett tydligt behov av åtgärder: skyddsmekanismer för unga forskare måste förbättras och en stödjande debattkultur måste främjas. Universiteten är skyldiga att skydda yttrandefriheten och integriteten för sina forskare. Detta ses som en prioriterad uppgift för läroanstalterna. Sammanfattningsvis representerar studien inte bara en heltäckande analys av den nuvarande situationen, utan också en brådskande vädjan för akademisk frihet i Tyskland. Mer information finns på Fria universitetet i Berlin.