Berlins koloniala förflutna: En titt på de nya rönen!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Den 22 april 2025 kommer experter i Berlin att presentera en konferenshandling om stadens koloniala förbindelser. Fokus ligger på historiska perspektiv och digitala forskningsansatser.

Am 22. April 2025 präsentieren Experten in Berlin einen Tagungsband über die kolonialen Verflechtungen der Stadt. Historische Perspektiven und digitale Forschungsansätze stehen im Fokus.
Den 22 april 2025 kommer experter i Berlin att presentera en konferenshandling om stadens koloniala förbindelser. Fokus ligger på historiska perspektiv och digitala forskningsansatser.

Berlins koloniala förflutna: En titt på de nya rönen!

Den 6 maj 2025 presenterades en viktig konferensvolym med titeln "Berlins väg till modernitet. koloniala flöden av varor och önskningar 1713-1918" i Berlin. Denna publikation, redigerad av Lilja Ruben-Vowe, Prof. Dr Klaus Weber och Felix Töppel vid den elfte årliga vetenskapliga konferensen i HiKo_21-nätverket för Historiska kommissionen i Berlin, är tillägnad att undersöka de koloniala kopplingarna i Tysklands huvudstad och ser på dem ur ett historiskt perspektiv. Evenemanget ägde rum den 22 april 2025 i senatskammaren och innehöll ett brett utbud av bidrag och diskussioner.

I sin föreläsning diskuterade Ruben-Vowe kolonial visuell historia och de associerade eurocentriska maktanspråken. Hon förespråkade postkoloniala och tvärvetenskapliga synsätt som ser inte bara historieskrivning utan också arkiv som platser för kunskapsproduktion och reflektion. Felix Töppel talade också och presenterade sin forskning om den preussiska sjöfarten, som tydliggjorde hur nära det maritima arvet är kopplat till koloniala sedvänjor. Han efterlyste en kritisk granskning av det koloniala förflutna och dess effekter på dagens samhälle.

Historisk forskning och moderna perspektiv

Konferensförhandlingarna är banbrytande eftersom de inte bara belyser Berlins koloniala förflutna, utan också fokuserar på perioden före den formella kolonialtiden från 1884 till 1918. Prof Dr Klaus Weber betonade att den traditionella förståelsen av denna era begränsar medvetenheten om kontinuiteterna i kolonialhistorien. Volymen är tänkt som en utgångspunkt för framtida forskning och diskussioner och gör inte anspråk på att presentera en avgörande analys.

Inom ramen för de pågående diskussionerna om kolonialismen och dess arv är IN_CONTEXT-projektet, som är baserat på Berlins statsbibliotek (SBB), av stor relevans. Dess syfte är att främja digitaliseringen av innehav från koloniala sammanhang. SBB, som har spelat en central roll i insamlingen av historiska dokument sedan 1600-talet, stöds av medel från Stiftelsen Preussiska kulturarvet (SPK).

Virtuell forskningsmiljö och samhällsdebatt

IN_CONTEXT-projektet skapar en virtuell forskningsmiljö som görs tillgänglig för relevanta samlingar från Tyskland och internationella partners. Denna plattform kommer inte bara att tjäna till att hitta och analysera historiska källor, utan också stimulera institutionell reflektion. Offentliga debatter om hur man ska hantera det koloniala förflutna, inklusive återlämnande av museiföremål och byta namn på institutioner, blir allt viktigare. Kulturarvsinstitutionerna omprövar därför sina koloniala kopplingar.

Sammantaget representerar både konferenshandlingarna och IN_CONTEXT-projektet åtgärder inte bara för att dokumentera kolonialhistorien, utan också för att aktivt föra in den i den sociala diskussionen. Detta banar väg för en mer omfattande reflektion och förståelse av Berlins roll i det koloniala förflutna.

Analysen av koloniala samband och deras samtida implikationer kommer därför att fortsätta att vara extremt explosiv, både i akademiska kretsar och i allmänheten. Även Lilja Ruben-Vowe, Klaus Weber och Felix Töppel påpekade detta i sitt arbete.

Europeiska universitetet rapporterar om boklanseringen och dess innehåll, medan IN_CONTEXT den digitala behandlingen och SBB:s roll lyfts fram.