Tidens framtid: Nytt forskningsprojekt kastar ljus över Östeuropa!

Tidens framtid: Nytt forskningsprojekt kastar ljus över Östeuropa!

Den 7 april 2025 nådde forskarkollegiet "European Times/European Times – A Transregional Approach to the Societies of Central and Eastern Europe" (EUTIM) en betydande milstolpe. Projektet, som har pågått sedan april 2021, stöds av välrenommerade institutioner som European University Viadrina, University of Potsdam och Forum Transregionale Studien i Berlin och är tillägnat undersökningen av tid- och rumsberättelser i Central- och Östeuropa. Med finansiering på cirka 1,7 miljoner euro från förbundsministeriet för utbildning och forskning (BMBF) i den första finansieringsfasen, är en andra, ytterligare treårig finansieringsfas med 1 143 000 euro precis runt hörnet sedan den officiella lanseringen av EUTIM den 17 januari 2025.

Hur uni-potsdam.de rapporterar är en central fråga för projektet hur de olika tidsbegreppet mellan Central- och Östeuropa och Västeuropa påverkar. Prof. Dr. Alexander Wöll, chef för Potsdam-delen av projektet, framhåller behovet av att analysera de kulturella effekterna av dessa olika åsikter. Det historiska sammanhanget visar hur universell tid har definierats som västerländsk sedan upplysningstiden. I sitt arbete "Inventing Eastern Europe" beskriver Larry Wolff kategoriseringen av östländer som "oupplysta", vilket fortsätter att påverka uppfattningen av tidsbegrepp.

Insikter i begrepp om tid och deras kulturella betydelse

EUTIM-projektet tittar på historiska vändpunkter som 1917 års revolution, som resulterade i införandet av en femdagars arbetsvecka och avskaffandet av den kristna vilodagen. Detta ledde till en ny tidsuppfattning i samhället. Forskningen undersöker också representationerna av tid i östeuropeisk litteratur. Exempel som Sofia Andrukhovychs "Amadoka", som tar upp krigets traumatiserande effekter, och Jacek Hugo-Baders "Kolyma Diary", som belyser sovjetiska idéer om tid, visar mångfalden av temporala berättelser i regionen.

Dessutom använder moderna författare som Jáchym Topol och Saša Stanišić innovativa textstrategier för att presentera sina perspektiv på tiden. Diskussionen om begreppet ”vändpunkt” har blivit mer relevant på grund av den nuvarande politiska situationen, särskilt med tanke på utvecklingen i samband med Ryssland och Ukrainakonflikten. Enligt projektledaren Hartmut Rosa diskuteras också social acceleration som ett betydande inflytande på tidsuppfattningen.

Forskningsmetoder och framtida utmaningar

Projektet har redan sett framgång i att stödja unga forskare och konstnärer från Ukraina. Framtida forskningsfrågor kommer bland annat att fokusera på queerkonstnärers livsberättelser och analys av temporaliteter i slavisk litteratur. Konferenser och projekt planeras under de kommande åren som intensivt kommer att behandla litterära och kulturella ämnen i Östeuropa.

Hur das-wissen.de Som framgår kommer det tvärvetenskapliga angreppssättet i EUTIM-projektet inte bara att fördjupa de befintliga frågeställningarna, utan också belysa ämnen som är extremt relevanta idag, såsom analys av heterogena tidsuppfattningar och deras historiska dynamik. Under ledning av Prof. Dr. Annette Werberger och Prof. Dr. Andrii Portnov kommer delprojekt att vetenskapligt undersöka de tidsmässiga ojämlikheterna i regionen och främja innovationer inom regionala studier i Tyskland.

Sammanfattningsvis spelar EUTIM-forskarhögskolan en nyckelroll i att utveckla en djupare förståelse för tidens komplexitet och dess kulturella betydelse i Central- och Östeuropa. Det ska bli spännande att se vilka resultat och insikter de kommande åren kommer att ge när världen fortsätter att verka i ett dynamiskt politiskt och socialt sammanhang.