Drönare i bruk: revolutionerar de jordbruk och naturobservation?

Drönare i bruk: revolutionerar de jordbruk och naturobservation?

Den 24 juni 2025 började dagen med en 2,7 kilometer lång vandring till Waterbergsplatån som slingrar sig genom ett spektakulärt, stenigt landskap. Med Chacma-babianer längs stigen bjöd de naturliga omgivningarna på en unik utsikt över vandringen. Dessa upplevelser kommer att bli oförglömliga, men dagens huvudfokus var den praktiska användningen av drönarteknik inom jordbruksområdet.

Efter frukost höll prof. Ben Strohbach en föreläsning om drönares möjligheter att kartlägga betesmarksförsämring. Med hjälp av drönarbilder kan viktiga parametrar som vegetationshöjd, volym och bladarea beräknas exakt med QGIS. Dessa tekniker, med stöd av maskininlärning och AI-algoritmer, hjälper till att identifiera och lokalisera växtarter i flygområden, vilket är särskilt viktigt för att övervaka vegetation. Effektiv skötsel av gräsmarker beror i hög grad på identifieringen av relevanta växtarter. Dessa iakttagelser är avgörande för hälsan på markmarken.

Drönare för gräsmarksskötsel

Dagens teknologier gör det möjligt att upptäcka inte bara foderväxter, som är indikatorer på bra gräsmark, utan även skadliga och giftiga växter som kan påverka foderkvalitet och djurhälsa. Smart Farming-avdelningen på Fraunhofer IGD har utvecklat specifika modeller som används för att identifiera växter med centimeterprecision. Relevansen av denna teknik har förstärkts av de nya ekoreglerna i EU:s gemensamma jordbrukspolitik, som stödjer främjandet av extensiv gräsmark, vilket också är viktigt för den biologiska mångfalden.

Dr Gunnar Dressler ledde en introduktion till modellering av social-ekologiska system. Deltagarna fick i uppdrag att uppskatta antalet vattenflaskor som skulle få plats i föreläsningssalen. Under sessionerna diskuterades behovet av modeller, särskilt agentbaserade modeller. Det visades att sådana modeller för skötsel av utmarksmark kan användas för att simulera olika scenarier och analysera effekterna av chockhändelser ur både ett ekologiskt och socioekonomiskt perspektiv.

Modellering och skötsel av markområden

En viktig del av dagens träning var användningen av NetLogo, ett programmeringsspråk som gör att komplexa system kan modelleras. Deltagarna arbetade i grupper för att utveckla en modell för skötsel av markområden. Dr. Dressler presenterade en fullt fungerande modell som gjorde det möjligt för deltagarna att simulera markförhållanden med justerbara parametrar. Tre kärnregler låg till grund för teorin: modeller måste ha ett syfte, de ska hållas enkla och det måste accepteras att alla modeller är felaktiga men vissa kan vara användbara.

Nali Moyos sista föreläsning ägde också rum under dagen. Hon sysslade mycket med betesrestaurering och betydelsen av sociala och ekologiska komponenter i framgångsrik betesskötsel. Diskussioner om indikatorer på markförstöring och möjliga lösningar ur samhällets jordbrukares perspektiv visade att tålamod är nyckeln till framgång. Dagen avslutades med en traditionell namibisk braai (grill) under den vidsträckta stjärnhimlen. Detta gav möjlighet till samtal och delade lekar som stärkte deltagarnas känsla av gemenskap.

Drönare är mer än bara ett tekniskt hjälpmedel inom jord- och skogsbruk. De revolutionerar hur jordbrukare och skogsbrukare arbetar genom att tillhandahålla exakta flygbilder och tillhandahålla värdefull information för att minimera kostnader och arbetskraft. Deras användning går långt utöver bara övervakning, eftersom de också spelar en central roll för skadedjursbekämpning och bestämning av växternas näringsstatus. I kombination med utvecklingen inom smart jordbruk och den ökande användningen av drönarteknik kommer jordbrukets framtid att påverkas avsevärt på många sätt.

Utvecklingen av att använda drönare är lovande och lägger grunden för effektivare metoder inom jordbruket. Användningen av dessa tekniker kommer inte bara att förbättra de ekonomiska förutsättningarna för jordbrukare, utan också ge ett värdefullt bidrag till ekologisk hållbarhet.