Media och val: Hur desinformation hotar demokratin!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Den 12 och 13 februari 2025 kommer experter vid European University Viadrina att diskutera desinformation och valrapportering.

Am 12. und 13. Februar 2025 diskutieren Experten an der Europa-Universität Viadrina über Desinformation und Wahlberichterstattung.
Den 12 och 13 februari 2025 kommer experter vid European University Viadrina att diskutera desinformation och valrapportering.

Media och val: Hur desinformation hotar demokratin!

De 21:a Frankfurt Media Law Days ägde rum den 12:e och 13:e februari 2025 på European University Viadrina. Detta evenemang, i samarbete med Konrad Adenauer Foundation, ägnades åt det explosiva ämnet "Media och val". Fokus låg särskilt på utmaningarna med seriös valrapportering och den rättsliga ramen för att hantera desinformation och propaganda.

Den första paneldiskussionen handlade om rapportering i den kommande federala valkampanjen. Dr Frederik Ferreau höll en föreläsning om desinformation i valkampanjen och förklarade lämpliga motåtgärder. Det blev tydligt att desinformation inte är en specifik juridisk term i det tyska rättssystemet, men att rättigheter spelar en viktig roll på grund av sådana utmaningar.

Rättslig ram och desinformation

Ferreau påpekade att spridningen av osanna fakta inte faller under skyddet av yttrandefriheten, en princip som är fast etablerad av den federala författningsdomstolen. Han nämnde exempel inklusive djupa falska videor av framstående politiker som Karl Lauterbach, Friedrich Merz och Olaf Scholz. I synnerhet ledde det senaste exemplet på en djupt falsk video av Olaf Scholz som distribuerades av initiativet Center for Political Beauty till rättsliga förfaranden 2023.

Berlins regionala domstol slog fast att videon var bedrägligt verklig och att dess spridning därför måste förhindras. Dessa rättsprinciper illustrerar farorna med desinformation i ett politiskt sammanhang.

Effekterna av hackerattacker

Ett annat centralt ämne under medierättsdagarna var hackerattackernas inflytande på rapportering, som särskilt ökar inför val. Beate Bias och Susann Michalk från Märkische Oderzeitung rapporterade om direkta erfarenheter av sådana attacker. Dessa incidenter ledde inte bara till förlust av användare och förtroende bland läsarna, utan också till en ökad fientlighet mot journalister.

Bias märkte att argument inte längre räknas i diskussioner och tonen blir hårdare. Michalk, å sin sida, betonade vikten av transparens och att hantera fel i media ärligt för att återställa förtroendet. Prof. Dr Johannes Weberling betonade att medier som strävar efter att vara seriösa kommer att belönas i ett juridiskt sammanhang.

Tekniska säkerhetsåtgärder vid val

De nuvarande ramvillkoren för säkerheten i valförfaranden diskuterades också. Många kommuner och valorgan använder IT-teknik för att fastställa det preliminära valresultatet. Det är deras ansvar att välja och ansvarsfullt säkerställa den hårdvara och mjukvara som används. Federal Office for Information Security (BSI) stöder dessa ansträngningar för att förhindra cyberattacker på IT-infrastrukturen.

En sådan attack skulle kunna försena offentliggörandet av det preliminära valresultatet, varför det är av stor vikt att säkerheten för de system som används garanteras. Det slutliga valresultatet, som är avgörande för sammansättningen av den nya förbundsdagen, publiceras vanligtvis cirka tre veckor efter valet.

Sammantaget lyfte Frankfurt Media Law Days fram de aktuella utmaningarna och det rättsliga ramverket som journalister och medieföretag måste möta i samband med val och tillhörande desinformation. Dialog om seriös rapportering är fortfarande avgörande för att stärka förtroendet för media och förhindra eventuell manipulation.

För mer information om de juridiska aspekterna av desinformation och valrapportering, besök rapporterna på europa-uni.de och bundeswahlleiterin.de.