Digitala medier i fokus: Ungdom mellan möjligheter och faror!

Digitala medier i fokus: Ungdom mellan möjligheter och faror!

Digitala medier är nu oumbärliga följeslagare i vardagen, i träningen och i yrkeslivet. Den intensiva och problematiska användningen av dessa tekniker kan dock ha en betydande negativ inverkan på det psykiska välbefinnandet. Detta kommer från forskningsarbetet som leds av Prof. Dr. Roman Soucek från Institutet för empirisk samhällsvetenskap (IESW). Tillsammans med kollegor utvecklade och utvärderade han en intervention för att bekämpa problematisk medieanvändning, som ska stärka användarnas självkontroll och minska rädslan för att missa. Studien med titeln "Främjande av psykologiska resurser för att hantera problematisk medieanvändning: Utveckling och utvärdering av en träningsintervention" visade att interventionen var framgångsrik och bidrog till en signifikant minskning av problematisk medieanvändning och mindre stress. Dessa fynd publicerades i tidskriften Datorer i rapporter om mänskligt beteende publiceras och är fritt tillgängliga där.

Studien visar hur viktigt det är att hitta en balans när man hanterar digitala medier. I dagens värld, där smartphones och sociala medier är allestädes närvarande, formas användarupplevelsen av ett behov av social tillhörighet och kontroll över sitt eget liv. Detta kan leda till att användare tar till dysfunktionella copingstrategier för att kompensera för livets osäkerheter. Resultaten visar att överdriven smartphoneanvändning kan leda till problematisk smartphoneanvändning (PSU), som kännetecknas av symtom som tolerans, tillbakadragande och interpersonell konflikt. Även om PSU inte är erkänt som en officiell psykisk störning i DSM-5 och ICD-11, är dess svårighetsgrad korrelerad med negativa psykiska hälsoresultat, inklusive depression och ångest, som t.ex. PMC rapporterad.

Effekterna av covid-19-pandemin

Covid-19-pandemin har ytterligare ökat användningen av digitala medier. Under nedstängningarna letade människor alltmer efter sätt att upprätthålla sociala kontakter. Detta ledde inte bara till en ökning av PSU utan ökade också de negativa psykologiska effekterna. Studien visar att en låg känsla av kontroll är starkt förknippad med högre nivåer av FoMO (Fear of Missing Out) och PSU-svårighet. Unga människor som lider av en låg känsla av kontroll tenderar att använda PSU som en copingstrategi. Detta påverkar deras psykiska välbefinnande. I Tyskland eget högt PubMed Nästan alla unga har en smartphone, vilket ökar risken för problematisk användning.

Den ökade användningen av digitala medier medför också risker. Farorna med nätmobbning, extrema politiska åsikter och ocensurerat innehåll diskuteras alltmer i familjer och skolor. Cybermobbning drabbar cirka 5 % av barn och ungdomar i Tyskland och är nära kopplat till psykiska problem. Datorspelsstörning är den första bland störningar i användningen av digitala medier som ingår i ICD-11. Detta erkännande belyser behovet av att utveckla evidensbaserade strategier för förebyggande och behandling för ungdomar. Sådana alternativ saknas dock för närvarande till stor del.

Slutsats och utsikter

Utmaningen att främja en sund användning av digitala medier är tydligt närvarande. Det är viktigt att utöka utbudet för att stödja sund medieanvändning och att utvärdera effektiviteten av dessa program. Träning, mindfulness och andra aktiviteter som främjar en känsla av kontroll kan hjälpa till att minska PSU och förbättra det psykiska välbefinnandet, särskilt under utmanande tider. Studien av Prof. Dr. Soucek och hans kollegor är ett viktigt steg på denna väg, men visar också på vikten av att göra ytterligare forskningsinsatser för att utveckla effektiva strategier för att bekämpa problematisk medieanvändning.