Handenhet och demens: Ny forskning visar överraskande samband!

Handenhet och demens: Ny forskning visar överraskande samband!

Den 8 september 2025 genomförde Dr Annakarina Mundorf, Sarah Merklein och Jette Borawski från University of Health (MSH) samt Prof. Dr Sebastian Ocklenburg från Institutet för kognitiv neurovetenskap (ICAN) en omfattande metaanalys. Detta stod i specialisttidningenNeurovetenskap och biobeteenderecensioneroch tittar i detalj på ett fascinerande samband mellan handenhet och neurodegenerativa sjukdomar, särskilt demens.

Fokus för analysen är skillnaderna i handenhet mellan personer som lider av demens, inklusive Alzheimers, jämfört med friska kontroller. Forskarna noterade att atypisk handenhet, inklusive både vänsterhänthet och blandhänthet, är kopplad till förändringar i hjärnasymmetri. Detta intressanta resultat kan ge utgångspunkter för framtida studier för att bättre förstå tidiga tecken på neurodegenerativa processer, särskilt vid Alzheimers sjukdom.

Samband mellan handenhet och neurologiska sjukdomar

I en parallell studie publicerad i tidskriftenPsykologisk bulletinpublicerad den 2 maj 2025 diskuteras vidare sambandet mellan avvikande handenhet och vissa neurologiska sjukdomar. Ett internationellt forskningssamarbete från Bochum, Hamburg, Nijmegen och Aten fann att vänster- eller blandhänthet ofta förekommer hos patienter med tidigt debuterande störningar som dyslexi, schizofreni och autism. Dessa resultat stödjer hypotesen att språk och handenhet är ensidigt förankrade i hjärnan, vilket leder till ett samband mellan dessa två aspekter.

Dr. Julian Packheiser från Institutet för kognitiv neurovetenskap vid Ruhr-universitetet i Bochum har också bekräftat den signifikant högre förekomsten av vänsterhänthet och blandhänthet hos personer med dyslexi. Ett liknande kluster ses också vid autism och schizofreni, med forskning som tyder på att avvikande handenhet är nära kopplat till de tidiga symtomen på dessa störningar. Däremot fann man inget samband med depression, eftersom detta vanligtvis bara inträffar runt 30 års ålder.

Forskningskonsekvenser och vägen framåt

Resultaten av dessa två studier öppnar nya perspektiv för forskning inom neuropsykologi. Att studera skillnader i handenhet kan inte bara bidra till tidig upptäckt av demens, utan också till en bättre förståelse av neuroutvecklingsstörningar. I framtiden kan sådana studier hjälpa till att bättre förstå komplexiteten i hjärnans utveckling och möjliggöra tidiga insatser.

Sammantaget visar resultaten både mångfald och komplexitet i sambanden mellan handenhet och neurologiska sjukdomar. Genom att belysa dessa aspekter inbjuder den aktuella forskningen till formulering av nya hypoteser och ytterligare utforskande av mekanismerna bakom dessa samband. Sådana fynd är avgörande för att utveckla bättre diagnostiska och behandlingsmetoder för de drabbade.

För detaljerad information om metaanalysen om handenhet och demens, läs Medical School Hamburg, eller lär dig mer om sambandet mellan handenhet och neurologiska sjukdomar på GNUGGA och Univadis.