Vetenskap i konflikt: Antisemitism och yttrandefrihet i fokus

Vetenskap i konflikt: Antisemitism och yttrandefrihet i fokus

Den 10 mars 2025 började evenemangsserien "Bucerius Campus Dialogues" på Bucerius Law School, som anordnades för att uppmärksamma universitetets 25-årsjubileum. Invigningen, som anordnades av Bucerius Law Schools Studium generale, gav en plattform för djupgående diskussioner om aktuella sociala frågor, inklusive akademisk frihet, antisemitism vid universitet och den federala regeringens excellensstrategi. Prof. Michael Grünberger, ordförande för Bucerius Law School, och Katharina Fegebank, andra borgmästare i Hamburg och senator för vetenskap, ledde dialogen.

I sina bidrag diskuterade Grünberger och Fegebank de utmaningar som politiskt tryck och social polarisering innebär för universiteten. En central fråga var den pågående debatten om antisemitism och den nuvarande förbundsdagsresolutionen som behandlar ämnet. Denna resolution ses som ett svar på den växande antisemitiska diskursen i skolor och universitet och efterlyser ett tydligt ställningstagande från utbildningsinstitutioner mot antisemitiska berättelser. Frågan uppstår dock i vilken utsträckning dessa insatser skulle kunna äventyra den akademiska friheten judisk general upozornet.

Data och tillit till vetenskap

Grünberger presenterade också undersökningsdata som illustrerar förtroende för vetenskap: Medan i Tyskland endast 9 % av befolkningen litar på vetenskap, är siffran redan 23 % i USA. Han tillskrev den ökade skepticismen i USA främst till coronapandemin och den tillhörande politiska polariseringen. Fegebank betonade att denna form av misstro är förankrad i det amerikanska samhället och att universiteten bör ses som både vetenskapsplatser och samhällsaktörer.

Särskilt anmärkningsvärt är universitetens ansvar att säkerställa både akademisk frihet och skydd mot diskriminering. Diskussionen kretsade kring behovet av en tydlig distinktion mellan yttrandefrihet och skydd mot diskriminering. Grünenberger påpekade att universiteten i allt högre grad uppmanas att kritiskt ta itu med antisemitism utan att förhindra legitim kritik av israelisk politik. Denna dubbla utmaning möts av Berlin politik noga observerat.

Förebyggande och reflektion

Förbundsdagsresolutionen representerar inte bara en reaktionsmekanism på växande antisemitism, utan väcker också viktiga frågor om gränserna för vad som kan sägas. Kritiker varnar för att sådana standarder kan begränsa den akademiska friheten. Universiteten står inför utmaningen att fungera som rum för nyanserade perspektiv utan att passera normativa gränser som skulle kunna begränsa debatter i onödan.

Prof. Manuel J. Hartung, VD för ZEIT STIFTUNG BUCERIUS, varnade för att universiteten måste spela en viktig roll för att bekämpa desinformation. Detta kräver dock också kritisk reflektion kring det egna undervisningsinnehållet och metoderna att förmedla kunskap. De judisk general Parlamentet betonar att universiteten regelbundet måste ta itu med antisemitiska fenomens föränderlighet för att fungera både som utbildningsinstitutioner och som skyddsrum för unga judar.

Sammantaget är "Bucerius Campus Dialogues" ett steg i rätt riktning för att främja de akut nödvändiga diskussionerna mellan vetenskap, politik och samhälle. I framtiden kommer evenemangsserien att fortsätta att representera höjdpunkter för kunskapsöverföring och social dialog i Hamburg.