Europas framtid: Vad Trump 2 betyder för de transatlantiska förbindelserna!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Den 7 maj 2025 diskuterade experter konsekvenserna av den andra Trump-administrationen för EU i Helmut Schmidt Auditorium.

Am 7. Mai 2025 diskutierten Experten im Helmut Schmidt Auditorium über die Folgen der zweiten Trump-Administration für die EU.
Den 7 maj 2025 diskuterade experter konsekvenserna av den andra Trump-administrationen för EU i Helmut Schmidt Auditorium.

Europas framtid: Vad Trump 2 betyder för de transatlantiska förbindelserna!

Den 7 maj 2025 ägde en betydande händelse rum i Helmut Schmidt Auditorium på Bucerius Law School som tog upp konsekvenserna av Donald Trumps andra mandatperiod för Europeiska unionen (EU). Arrangerat av Studium generale i samarbete med ZEIT STIFTUNG BUCERIUS och Hertieskolan samlades experter för att diskutera utmaningarna och möjligheterna för Europa i detta komplexa geopolitiska sammanhang. Bland diskussionsdeltagarna fanns Johanna von Eben-Worlée, en framstående affärskvinna i familjen i Hamburg, David McAllister, ordförande för Europaparlamentets utrikesutskott, och professor Dr. Burkhard Schwenker, en respekterad managementkonsult.

Diskussionen leddes av Dr. Cornelius Adebahr, modererad och inleddes med ett välkomnande av professor Dr. Michael Grünberger, rektor för Bucerius Law School. Konsensus om försämringen av de transatlantiska förbindelserna sedan början av Trumps andra mandatperiod var tydlig. Ändå fanns det en optimistisk syn på de framtida möjligheterna för Europa. Eben-Worlée uttryckte en nykter slutsats och hänvisade till allvarliga utmaningar som har uppstått från blockerade detaljhandelskedjor, tullavgifter och förskjutna produktionsplatser.

Transatlantiska utmaningar

Det transatlantiska förhållandet formas av många frågor, inklusive energiförsörjning, ekonomisk politik och försvarskapacitet. I detta avseende kräver både amerikaner och européer stränga åtgärder. Båda sidor bedömer den övergripande politiska situationen på liknande sätt, men sätter olika accenter i sina förväntningar på deras respektive samarbete. McAllister beskrev de senaste veckorna som "hemska" och varnade för en ytterligare minskning av delade framsteg.

Professor Schwenker beskrev Atlantbron som "kollapsad" och gjorde det klart att Europa inte ska förbli fast i teoretisk analys utan bör vidta åtgärder. De identifierade åtgärdsområdena inkluderar i synnerhet handel, ekonomi och försvar. Eben-Worlée efterlyste också begränsning av skadorna som tullar orsakar och bättre anpassningsförmåga genom frihandelsavtal för att stärka EU:s ekonomiska suveränitet.

Strategier för framtiden

De förslag som lades fram under evenemanget pekade på behovet av att utveckla Europas egen säkerhets- och försvarsindustri. Professor Schwenker betonade att detta måste ske med lämpliga ekonomiska resurser. Eben-Worlée förespråkade också integrationen av forskningsinstitut i området "försvarsteknik" och användningen av de ekonomiska styrkorna i Tyskland och Europa, särskilt inom områden som artificiell intelligens (AI), automation och klimatforskning.

Diskussionen baserades också på analysen av aktuella handelsrelationer och det geopolitiska sammanhanget, särskilt Kinas roll. I en rapport från German Council on Foreign Relations (DGAP) beskrivs EU ha en av de mest integrerade bilaterala handels- och investeringsrelationerna i världen med USA. Gruppen framhåller att Tyskland och EU strävar efter att utöka samarbetet med USA samtidigt som man undviker handelskonflikter. Detta är särskilt relevant eftersom Biden-administrationen fortsätter att driva handelspolitiska strategier under Trump och rivaliteten med Kina intensifieras.

De utmaningar som följer av den nuvarande politiska utvecklingen kräver en hög nivå av samordning och engagemang från båda sidor av Atlanten. Detta är det enda sättet att säkerställa långsiktig fred och välstånd i den transatlantiska regionen. Med det kommande presidentvalet i USA 2024 och eventuella ytterligare förändringar i handelspolitiken är det avgörande att Europa inte bara reagerar, utan proaktivt utvecklar sina egna strategier för att befästa sin position på den globala scenen.

Sammantaget gör resultaten av diskussionen och de delade insikterna tydligt att transatlantiska förbindelser inte bara är en central fråga på den politiska dagordningen, utan också en avgörande faktor för ekonomin och säkerheten i båda regionerna.

Ytterligare information och djupgående analyser av transatlantiska relationer finns i rapporterna från law-school.de, hss.de och dgap.org.