Adornos arvtagare: Från Frankfurt till världen - En ny bok upptäckt!

Adornos arvtagare: Från Frankfurt till världen - En ny bok upptäckt!

Den 3 juni 2025 kommer en viktig händelse att äga rum på Goethe-universitetet i Frankfurt som kommer att fokusera på Frankfurtskolan och dess inflytande. Fokus ligger på presentationen av boken ”Adornos arvingar: En historia från förbundsrepubliken” av historikern Jörg Later. Denna publikation behandlar Frankfurtskolans metamorfoser mellan efterkrigstiden och återföreningen och kommer att presenteras den 11 juni 2025 klockan 18:15. i Casino 1.812 på Westend Campus. Inträde till detta evenemang är gratis.

Jörg Later, som är född 1966 och har en doktorsexamen i historiker och är knuten till "Contemporary History Research Group" vid universitetet i Freiburg, valde ut tolv av Adornos kollegor som huvudpersoner i sin bok. Efter Adornos död 1969 spreds dessa figurer till olika städer och lämnade sitt fotavtryck inom vetenskap, politik och sociala rörelser. Detta arbete kommer att presenteras i ett samtal som modereras av historieprofessor Til van Rahden, född 1967 och forskar vid Université de Montréal.

Frankfurtskolans historiska rötter

Frankfurtskolan, som är baserad på Institutet för social forskning (IfS), grundades i Frankfurt am Main 1923. Än i dag har den ett internationellt inflytande på samhällsdebatter om frihet och jämlikhet. Den kritiska teorins metod används för att analysera motsägelser och klagomål i den moderna livsstilen. Bland de viktigaste företrädarna finns Theodor W. Adorno, Max Horkheimer, Jürgen Habermas, Axel Honneth och Rahel Jaeggi, som representerar fyra generationer av institutet.

Max Horkheimer tog över ledningen av IfS 1931 och förlitade sig på ett tvärvetenskapligt förhållningssätt. Detta kombinerar disciplinerna filosofi, sociologi, ekonomi, historia och psykologi. Under denna tid arbetade Adorno nära Horkheimer innan institutet stängdes av nationalsocialisterna 1933. Både Horkheimer och Adorno emigrerade till USA, där de skrev The Dialectic of Enlightenment, en viktig analys av nationalsocialismen och modern masskultur.

Inflytande och aktuella debatter

Kritisk teori har fått bred tillämpning i nuet och undersöker till exempel de patologiska formerna av förnuft under kapitalismen. Hon ifrågasätter i vilken utsträckning löftena om frihet och rättvisa hålls i demokratier. Kritiker som Amy Allen har antytt den kritiska teorins eurocentrism och efterlyst ett kontextuellt förhållningssätt till framsteg. Dessutom tar forskare som Gayatri Spivak upp en avkolonisering av kritisk teori för att få marginaliserade grupper att förstå vikten av utbildning.

Aktuella diskussioner inom kritisk teori tar också upp relationen till 1960-talets studentrörelse. Medan vissa representanter strävar efter nära samarbete med sociala rörelser, varnar andra, som Stephan Lessenich, direktör för IfS sedan juli 2021, för deras potentiellt regressiva aspekter. Den kritiska teorins perspektiv och förhållningssätt är därför lika olika som utmaningarna i dagens samhälle.

I detta sammanhang ses Jörg Laters boklansering som ett tillfälle att reflektera över resterna av Adornos arv och att omvärdera dess relevans för dagens diskussioner. Mer information om evenemangsserien "Book Talks" och forskningscentret finns på hemsidan Goethe-universitetet.

Frankfurtskolan har etablerat sig under decennierna som en av de mest inflytelserika rörelserna inom samhällsvetenskap. Deras arv fortsätter att hållas vid liv genom 100 år av forskning och debatt.

För mer om Frankfurtskolans 100-åriga historia och dess internationella inflytande på samhällsdebatter om frihet och jämlikhet, läs den detaljerade artikeln om Deutschlandfunk kultur.