Digital revolution: Hur tekniken förändrar vår demokrati!

Digital revolution: Hur tekniken förändrar vår demokrati!

Prof. Dr. Lena Ulbricht, som har varit professor i statsvetenskap vid universitetet i Hildesheim sedan oktober 2024, ägnar sig intensivt åt att forska om regelverk inom området digital teknik. Hennes forskningsfokus ligger på de effekter som digitala transformationer har på politiska processer och institutioner. Ulbricht är särskilt intresserad av de strategier som regeringar använder digitala plattformar med, till exempel i samband med polisarbete och digitala medborgartjänster.

Med ett tydligt fokus på dataskydd, yttrandefrihet och kampen mot digital desinformation undersöker hon utformningen och regleringen av dessa teknologier av olika politiska och sociala aktörer. Dessa aktörer inkluderar myndigheter, parlament, domstolar och fackföreningar. Under de senaste åren har rättsläget i Tyskland genomgått många innovationer inom områdena konsumentskydd, antidiskriminering och konkurrensreglering, vilket avsevärt utökar utrymmet för Ulbrichts forskning.

Tillgång till digitala tjänster och politiskt deltagande

Sedan 1990-talet har digitala medier avsevärt utökat medborgarnas handlingsutrymme, både inom områdena socialt engagemang och politiskt deltagande. Men denna kontinuerliga utveckling av digital teknik utgör en utmaning för forskningen, särskilt när det gäller att fånga och analysera politiskt deltagande och kommunikation. Digitala verktyg och applikationer beskrivs ofta som disruptiva innovationer som påverkar många aspekter av det politiska livet.

Ökningen av internetanvändning, särskilt via mobila enheter, har lett till grundläggande förändringar i kommunikationslandskapet under de senaste två decennierna. Plattformar som Facebook, Instagram och TikTok är nu väsentlig infrastruktur för utbyte av information och nätverk, vilket också har ett starkt inflytande på den politiska diskursen. Men den intensiva kureringen av innehåll på dessa plattformar väcker också oro för politiskt deltagande. Cambridge Analytica-skandalen 2016 lyfte fram den manipulativa kraften hos personligt anpassat innehåll och underblåste ytterligare debatter om integritet och sociala mediers roll i den politiska processen.

Digitaliseringen och dess många dimensioner

Digitaliseringens effekter på demokratin är komplexa och mångskiktade. De påverkar både den verkställande makten, den dömande makten och den lagstiftande makten. I den verkställande makten är digital teknik en prioritet eftersom offentliga tjänster i allt högre grad utförs via digitala plattformar, vilket leder till effektivare offentliga tjänster. Men det finns också risker, som algoritmisk diskriminering, som särskilt kan drabba socialt utsatta grupper.

Även rättsväsendet upplever förändringar på grund av digitala innovationer, samtidigt som det ställs höga krav på dataskydd och informationssäkerhet. Kritiker varnar för en "amerikanisering" av rättssystemet genom digitala massprocesser. I den lagstiftande församlingen har digital teknik inte kunnat reformera arbetet i förbundsdagen i grunden, men nya format för medborgardeltagande som e-petitioner har dykt upp.

Mitt i denna dynamik är det avgörande att utöka samhällets deltagande i digital reglering. Ulbricht planerar att främja möjligheter till deltagande och vetenskapens roll. Hennes arbete vid universitetet i Hildesheim är tänkt att bidra till att utveckla innovativa idéer för mer rättvis digital reglering och öka deras synlighet i samhället.

Sammanfattningsvis är digitalisering ett tveeggat svärd. Det öppnar nya möjligheter för medborgarnas individuella engagemang och deras deltagande i politiska evenemang. Samtidigt ryms det risker som måste navigeras. Det återstår att se hur de politiska systemen i Tyskland och världen över kommer att reagera på de ständigt växande utmaningarna och möjligheterna i den digitala världen. Dessa frågor kommer att förbli avgörande genom fortsatt forskning och engagerade politiska diskussioner.