Europeiska forskare efterlyser forskningsnätverk för pandemisk influensa!

Europeiska forskare efterlyser forskningsnätverk för pandemisk influensa!

Ledande influensaexperter har efterlyst ett europeiskt nätverk för influensaforskning och respons för att förbättra samarbetet mellan vetenskap och politik för att vara bättre förberedda för framtida pandemier. I en artikel publicerad i tidskriften "The Lancet" den 18 februari 2025, anser professor Dr Gülşah Gabriel från Institute of Virology vid TiHo att Europa bör etablera en modell som liknar Centers of Excellence for Influenza Research and Response (CEIRR) i USA. Denna modell har visat sig effektiv för att möjliggöra ett snabbt svar på H5N1-situationen och tillhandahålla viktiga data för politiska beslut.

Även om det europeiska forskningslandskapet är starkt är ett stort problem fragmenteringen av finansieringsprogram, som ofta bara erbjuder kortsiktiga och icke-förnybara cykler. Denna osäkerhet gör det svårt för forskare att arbeta hållbart. Professor Gabriel och andra experter förespråkar därför ett långsiktigt finansierat och samordnat nätverk som kan byggas i linje med CEIRR för att stärka kampen mot pandemier i Europa. Ett sådant nätverk skulle inte bara kunna bidra till influensaforskningen, utan också förbättra förmågan att svara på nya infektionssjukdomar.

Riskbedömning och ekonomiska resonemang

Virologen Florian Krammer betonar också vikten av ett nätverk för influensaforskning i Europa. Han påpekar att den nuvarande fördelningen av europeiska influensaforskare och osäkra finansieringar utgör en stor risk. I synnerhet är möjligheten till ytterligare influensapandemier allvarlig, som historien visar: det har förekommit fyra betydande pandemier under det senaste århundradet, inklusive spanska sjukan (H1N1, 1918-1920) och svininfluensan (H1N1, 2009).

Krammer varnar särskilt för farorna med influensaviruset H5N1, som har infekterat flera boskapsbesättningar i USA och även orsakat infektioner hos människor. Den säsongsbetonade influensavågen i USA är stark och H5N1-aktiviteten är hög, vilket gör behovet av ett effektivt responsnätverk ännu mer akut. Sjukhus i olika stater har redan fått i uppdrag att fastställa influensasubtypen hos patienter. Ett sådant nätverk skulle inte bara kunna stärka forskningen, utan också säkerställa ett ständigt utbyte med lokala myndigheter och Europeiska hälsobyrån ECDC.

En uppmaning till politiska beslutsfattare

Behovet av ett hållbart europeiskt nätverk för influensaforskning är ostridigt. Krammer efterlyser obyråkratisk förvaltning av sådana centra av akademiker. Dessutom måste en nära koppling till beslutsfattare på nationell nivå och EU-nivå säkerställas. Dessa steg är avgörande för att undvika de ekonomiska kostnaderna för tidigare pandemier, som går upp i biljoner, och för att investera i den framtida hälsan för Europas befolkning.

Forskarnas oro är tydlig: en europeisk motsvarighet till CEIRR skulle inte bara kunna förbättra förmågan att reagera på influensapandemier, utan också säkerställa en långsiktig folkhälsa i Europa. Intressenter från vetenskap och politik uppmanas nu att förverkliga denna vision och investera i de nödvändiga strukturerna.

Sammantaget betonade uttalandena av professor Gabriel och Dr. Krammer hur brådskande och relevans detta initiativ har för framtiden för influensaforskningen i Europa och de tillhörande hälso- och ekonomiska riskerna.

Sammanfattningsvis efterlyser experterna en samordnad insats för att förbereda Europa för framtida utmaningar inom influensa och andra infektionssjukdomar, vilket är viktigt på lång sikt inte bara för hälsan utan också för ekonomin. Ett europeiskt nätverk för influensaforskning kan vara ett avgörande inslag i denna strategi.

För mer information om detta ämne, se rapportering av tiho-hannover.de, studium.at och ytterligare information från ecdc.europa.eu.