Klimatskydd i Tyskland: vilja och ambitiösa mål i fokus

Klimatskydd i Tyskland: vilja och ambitiösa mål i fokus

En ny studie från Oldenburg undersöker sambandet mellan nationella klimatmål och befolkningens vilja att skydda klimatet. Detta banbrytande arbete utfördes av Prof. Dr Heinz Welsch och resultaten publicerades i tidskriften Ecological Economics. Analysen omfattar 123 länders nationella klimatmål som kom överens om 2021 och bygger på undersökningsdata från Global Climate Change Survey, som omfattade 130 000 människor i 125 länder.

The study shows that 89% of those surveyed worldwide want their governments to make more intensive political commitment to climate protection. Dessutom kunde 69 % av de tillfrågade tänka sig att lägga en procent av sin inkomst på klimatskyddsåtgärder. Ändå finns det betydande skillnader mellan regeringars klimatmål och befolkningens vilja att aktivt bidra till klimatskyddet.

Konflikten mellan etiska principer och kostnads-nyttoöverväganden

Welsch påpekar att regeringar ofta tar hänsyn till etiska principer när det kommer till klimatskydd, medan kostnads-nyttotänkandet dominerar bland befolkningen. Denna diskrepans är slående, särskilt i länder med höga utsläpp per capita, där det ofta finns farhågor om att klimatåtgärder kan ha en negativ inverkan på ekonomin.

Ett nyckelresultat i studien är att ett lands medelinkomst, utsläppsnivåer och temperatur är avgörande för regeringarnas klimatmål och befolkningens vilja. Till exempel har mer utvecklade länder med höga utsläpp mer ambitiösa klimatmål, medan fattigare, varmare länder är mer villiga att vidta klimatåtgärder.

Tysklands roll i internationellt klimatskydd

Tyskland har som mål att minska utsläppen med 39,7 % mellan 2019 och 2030, vilket placerar landet på 12:e plats bland internationella klimatmål. En anmärkningsvärd majoritet på 86 % av tyskarna anser att regeringen borde göra mer för att skydda klimatet. Ändå visar studien att befolkningens vilja att göra ekonomiska uppoffringar bara ligger på 74:e plats i en internationell jämförelse med 67,9 %.

Bland aspekterna av internationell klimatpolitik sticker ut FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), som undertecknades i Rio de Janeiro 1992 och trädde i kraft 1994. Deras mål är att stabilisera koncentrationerna av växthusgaser för att förhindra farliga störningar i klimatsystemet. För närvarande har 197 stater, inklusive EU, ratificerat UNFCCC och är skyldiga att delta i klimatskyddet baserat på principen om "gemensamma men differentierade ansvarsområden och kapaciteter". Umweltbundesamt.de.

Framtida utmaningar inom klimatskydd

De åtaganden som görs enligt denna konvention ses över regelbundet och kräver omfattande rapportering om utsläpp av växthusgaser och begränsningsåtgärder. Den mellanstatliga panelen för klimatförändringars sjätte utvärderingsrapport (2023) rekommenderar en minskning av de globala utsläppen av växthusgaser med 43 % till 2030 och med 60 % till 2035 jämfört med 2019. Utan ökade åtgärder skulle den globala uppvärmningen kunna öka med upp till 3,2 °C till 2100, vilket skulle få förödande konsekvenser.

För att möta denna utmaning är införandet av politiska instrument som klimatpengar nödvändigt för att mildra de sociala och ekonomiska effekterna av klimatskyddsåtgärder. Welsch understryker att det fortfarande är en stor utmaning för demokratiska samhällen att utforma en klimatpolitik som aktivt involverar befolkningen för att säkerställa ett hållbart och rättvist klimatskydd.