Professor Henn belyser komplexiteten i sociala relationer i utbildningen

Professor Henn belyser komplexiteten i sociala relationer i utbildningen

Prof. Dr. Sarah Henn har varit professor i socialpedagogik vid universitetet i Hildesheim sedan april 2025 och hennes forskning fokuserar på professionalisering av socialt arbete. Ditt fokus ligger på de organisatoriska förutsättningar som stödjer specialister i att hantera komplexa krav. Henn framhåller att sociala professioner kräver en omfattande utbildning som omfattar både specialistkunskap och metodiskt agerande, men ofta kräver kreativa lösningar i praktiken. Denna bedömning utgör kärnan i hennes vetenskapliga arbete.

Henns akademiska karriär började med att studera socialpedagogik och psykologi vid TU Dortmund, som hon avslutade från 2005 till 2011. Efter avslutade studier var hon medlem i ett doktorandprogram vid Hans Böckler Foundation från 2011 till 2014. Hennes avhandling, som lämnades in till University of Duisburg-professionellt team med ”2002-2000 inom sluten barn- och ungdomsvård”. Ett centralt resultat av detta arbete är insikten att kvaliteten på reflektion i teamet beror på social dynamik.

Forskning om relationer i socialt arbete

Henn planerar just nu ett etnografiskt forskningsprojekt om utbildningsrelationer inom barn- och ungdomsvården. Här fokuserar hon på de så kallade "passande relationerna". Tillsammans med Fabian Kessl leder hon ett forskningsprojekt vid universitetet i Wuppertal som handlar om chefer inom den sociala sektorn och hur de hanterar våldskonstellationer och misstänkta fall av sexuellt våld. Henn beskriver komplexiteten i socialpedagogiken, som kombinerar mikro- och makrosociala dimensioner, interaktioner och sociala förhållanden, som särskilt fascinerande.

En central aspekt av professionellt socialt arbete är att agera i relationer med de tilltalade. I de slutna ungdomsvården uppstår arbetsrelationer som kräver både närhet och distans. Denna dubbla relation ses som en kärnkompetens för socialarbetare eftersom den är avgörande för att hjälpa unga människor att hantera livsproblem. Närheten i dessa relationer skapar ett utrymme för personlig förändring och utveckling.

Reflektion och maktförhållanden

Men att hantera närhet kan också vara problematiskt. Burkhard Müller postulerar att gränsöverträdelser i hemundervisning ofta beror på oadresserad närhet. Kompetent arbetare är en del av unga människors vardag och fungerar ofta som projektionsytor för deras önskemål om relationer. Känslomässiga önskemål om uppmärksamhet som förs in i pedagogiska relationer kan leda till destruktiv distans i konflikter. Ett exempel illustrerar detta: Läraren Tina konfronterar pojken Patrick direkt med hans påstådda tjänstefel utan att ge honom något utrymme att förklara. Din reaktion visar på personlig frustration och kan få negativa konsekvenser för relationen.

Professionell närhet kräver därför ständig reflektion över egna reaktioner och inre impulser. Syftet är att undvika känslomässiga överreaktioner och att aktivt främja ungdomars individuella utveckling. Maktmedel som används av yrkesverksamma måste vara tillräckligt motiverade och får inte användas för att disciplinera utan eftertanke. Balansgången mellan individuellt stöd och institutionella processer är fortfarande en utmaning som kräver kontinuerlig reflektion.