Revolution inom hörapparaten: Göttingenforskare utvecklar ljusimplantat!

Revolution inom hörapparaten: Göttingenforskare utvecklar ljusimplantat!

Göttingen Cluster of Excellence "Multiscale Bioimaging" (MBExC) och Else Kröner Fresenius Center for Optogenetic Therapies (EKFZ OT) har specialiserat sig på utvecklingen av en innovativ hörselprotes. Deras mål är att ge döva och hörselskadade tillgång till naturlig hörselglädje genom en ny metod som kallas "att höra med ljus". Särskilt nuvarande cochleaimplantat (eCI) har ofta problemet att de gör att ljudet uppfattas som artificiellt och förvrängt. Detta gäller särskilt för röster, medan uppfattningen av musik ofta uppfattas som främmande. Vi arbetar därför med en kombination av genterapi och medicinsk teknik som lovar att avsevärt förbättra ljudupplevelsen.

Aktuell forskning använder optogenetik för att göra nervcellerna i snäckan känsliga för ljus. Ljussignaler som skickas av ett optiskt cochleaimplantat (oCI) är avsedda att stimulera dessa nervceller och producera ett mer finkornigt, mer naturligt ljud jämfört med den elektriska stimuleringen som används i konventionella eiCI. Projektet får över en miljon euro från projektet "SPRUNG" i delstaten Niedersachsen och Volkswagen Foundation och har stöd av MBExC för att göra övergången från grundforskning till klinisk tillämpning. Det långsiktiga målet med denna utveckling är att återföra en värld av fina ljud, klara röster och komplexa musikupplevelser till hörselskadade.

Utmaningarna med konventionella cochleaimplantat

Enligt WHO lider runt 430 miljoner människor världen över av hörselnedsättning. Detta antal kan stiga till nästan 700 miljoner år 2050 när behovet av hörselrehabilitering ökar. Cochleaimplantat är avsedda att omvandla hörselsignaler till neuronala impulser för att kringgå den störda ljudkodningen i cochlea. Otonala implantat, som har funnits sedan 1970-talet, används redan av över 700 000 hörselskadade patienter. Trots sin förmåga att förstå tal i tysta miljöer kämpar användare ofta med bakgrundsljud och känslor i rösten.

De flesta av dessa implantat använder elektrisk stimulering som resulterar i en stor lateral spridning, vilket innebär att ofta för många neuroner stimuleras samtidigt, vilket begränsar frekvens- och volymdiskriminering. Antalet oberoende kanaler i dessa implantat är vanligtvis mindre än tio, vilket ytterligare äventyrar ljudkodningskvaliteten.

Optogenetik som nyckelteknologi

Teamet kring Prof. Dr. med. Tobias Moser har identifierat optogenetik som en nyckelteknologi. Denna innovativa teknologi gör det möjligt att introducera ljuskänsliga proteiner, så kallade kanalrodopsiner, i nervcellerna. Genomförbarheten av denna metod har redan visats i försök i djurmodeller. Nu är ytterligare utveckling för människor nära förestående. En planerad 64-kanals optisk CI ska kunna göra tal begripligt även i bullriga miljöer och återge melodier tydligt. En första klinisk prövning kan starta 2026, men det behövs betydande forskning innan dess.

Dessutom utvecklas forskningen kring innovativa mikro-LED cochleaimplantat för att möjliggöra optisk stimulering i innerörat. Syftet är att utveckla cochleaimplantat med upp till 100 ljuskällor som är lämpliga för mänskligt bruk. Funktionsstudier bör undersöka ljudkodning med optiska implantat i jämförelse med naturlig hörsel.