Tyskarnas förtroende för politiken: En titt på fem år av kris

Tyskarnas förtroende för politiken: En titt på fem år av kris

Den första coronalåsningen infördes i Tyskland den 22 mars 2020, vilket började som en drastisk åtgärd för att begränsa pandemin. Denna två veckor långa åtgärd ledde till omfattande kontaktbegränsningar, utegångsförbud och stängda skolor och daghem. För fem år sedan var konsekvenserna av dessa beslut märkbara och hade en bestående inverkan inte bara på det offentliga livet, utan också på befolkningens förtroende för politiska institutioner. En studie av Universitetet i Oldenburg och Leibniz Institute for Educational Trajectories (LIfBi) undersöker denna förändring i politiskt förtroende i samband med pandemin.

Det första året av pandemin ökade förtroendet för Tysklands politiska institutioner. Den så kallade "rally kring flaggeffekten" fick förtroendet att stiga från 2,37 till 2,55 på en skala från 1 till 4. Speciellt i början av krisen fick den federala regeringen och förbundsdagen en förtroendebonus. Men under det andra året av pandemin föll förtroendet igen, både i den federala regeringen och i förbundsdagen. Polisen, som spelade en central roll under denna tid, tappade också varaktigt förtroende och nådde inte längre nivån före krisen. Detta belyser den komplexa dynamiken i arbetet under pandemin.

Medias förtroende i kristider

Studien tittade också på förtroende för olika typer av medier. Medan förtroendet för lokala och offentliga medier ansågs vara stabilt under det första året, minskade förtroendet för sociala medier avsevärt. Intressant nog steg det genomsnittliga medieförtroendet igen 2023, men tryckta medier låg kvar under nivån före krisen. En analys som presenteras i artikeln av GWP – Samhälle. Företag. politik belyser hur det specifika förtroendet för viktiga beslutsfattare och det generella förtroendet för det politiska systemet förändrades under pandemin.

Forskningen baserades på enkätdata från 7 008 respondenter till National Education Panel (NEPS) mellan 2017 och 2023. Regionala skillnader, incidensfrekvenser och pandemirelaterade stressfaktorer togs också i beaktande. Studien är en del av projektet "Politiska attityder och politiskt deltagande till följd av Covid-19-pandemin" (PEPP-COV), som finansierades av det federala utbildnings- och forskningsministeriet.

Långsiktig social påverkan

De utmaningar som Tyskland stod inför var inte begränsade till coronavirus-pandemin. Den sociala situationen har präglats av kriser sedan finanskrisen 2008, följt av eurokrisen och flyktingkrisen. Rysslands nuvarande anfallskrig mot Ukraina samt den tillhörande energikrisen och inflationen har ytterligare påverkat förtroendet för media Federal Agency for Civic Education rapporterad. I detta sammanhang spelar förtroendet för media en avgörande roll för medborgarnas informationsöverföring och beslutsfattande.

År 2022 sa 62 % av de tillfrågade att de litar på public service, men det är en minskning från 70 % 2020. Trots de pågående utmaningarna anser majoriteten av befolkningen att public service är viktigt och 62 % anser att det ger ett betydande bidrag till demokratin. Yngre människor och personer med högre utbildning tenderar att ha ett högre förtroende för radio och TV. Denna utveckling illustrerar den gradvisa förändringen i medias förtroende, som särskilt prövas i kristider.