Tarmmikrobiom i fokus: Bielefeld-forskare upptäcker nya terapier!

Tarmmikrobiom i fokus: Bielefeld-forskare upptäcker nya terapier!

Den 12 maj 2025 träffades det internationella MATOMIC-konsortiet på Center for Interdisciplinary Research (ZiF) vid Bielefeld University. Syftet med detta möte var att presentera framsteg inom matematisk modellering för att bättre förstå de komplexa interaktionerna i tarmmikrobiomet och utveckla riktade metoder för att bekämpa fetma. Forskargruppen ledd av professor Dr Daniel Merkle har satt sig i uppgift att avkoda processer i mikrobiomet mer i detalj för att främja personanpassade terapier.

Initiativet, som står för "Mathematical Modeling for Microbial Community Induced Metabolic Diseases", samlade deltagare från Danmark, Tyskland och Österrike. Professor Dr Merkle leder gruppen Algorithmic Cheminformatics, som bland annat utvecklar modeller för att förutsäga kemiska reaktioner i tarmen. Terapeutiska tillvägagångssätt som fekal transplantation, som anses vara instabil mot fetma, undersöks också.

Samarbete och forskningsresultat

Bielefeld-forskarna presenterade framsteg och samarbetsstrategier för att skapa nätverk med internationella partners. Institutioner som delade med sig av sina resultat är Helmholtz Center for Environmental Research i Leipzig och universitet i Leipzig och Wien. Tack vare det nära samarbetet mellan teoretiska och experimentella angreppssätt kommer modellerna att förbättras ytterligare för att utveckla individuellt anpassade terapier.

Ett kritiskt mål är att skapa terapier baserade på varje patients specifika mikrobiomdata. Detta forskningsprojekt stöds också av danska Novo Nordisk Foundation, som tillhandahåller betydande finansiering för studiet av mikrobiominteraktioner.

Mikrobiom och hälsa

Förståelsen av mikrobiomet har förändrats avsevärt de senaste åren. Bakterier var en gång ofta förknippade med smuts, men idag ses människor som superorganismer som lever i symbios med biljoner mikrober. Den mänskliga tarmen är hem för uppskattningsvis 40 till 100 biljoner bakterier, som inte bara hjälper till med matsmältningen utan också är avgörande för ett hälsosamt immunsystem. Dessa mikrober producerar bland annat vitaminer och hjälper till att reglera inflammation.

En frisk mikrobiom är kopplad till olika positiva hälsoeffekter, medan dysbios, det vill säga en obalans, är förknippad med många sjukdomar. Faktorer som den västerländska livsstilen och hög konsumtion av högförädlade livsmedel har bidragit till en minskning av mångfalden i mikrobiomet, vilket har lett till en ökning av inflammatoriska sjukdomar under de senaste decennierna.

Därför är utvecklingen av nya strategier för att stabilisera och diversifiera mikrobiomet av central betydelse. Forskare framhåller att en hälsosam kost och ökad kontakt med naturen avsevärt kan bidra till att förbättra mikrobiotan.

Forskning om lungcancer visar ett liknande behov av personliga behandlingar. Dessa cancerformer, den vanligaste dödsorsaken i cancer, kräver differentierade behandlingsmetoder. Personliga terapier baserade på biomarkörer som PD-L1 och genomiska mutationer är hörnstenar i behandlingen av icke-småcellig lungcancer (NSCLC), som står för cirka 85 % av primärdiagnoserna och ofta upptäcks i ett metastaserande stadium.

Framsteg inom tidig upptäckt och behandling av dessa sjukdomar är nära kopplade till utvecklingen inom personlig medicin, som också är viktig för andra sjukdomsområden, såsom fetma. Denna utveckling är förenlig med målen för MATOMIC-programmet, som syftar till att ge individualiserad medicinsk vård på lång sikt.

Nästa konsortiummöte kommer att äga rum den 14 maj 2024 för att utvärdera ytterligare framsteg och främja nya samarbeten.