Finansmarknader under press: Så här skyddar offentliga institutioner sig mot falska nyheter!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Universitetet i Köln undersöker hur offentliga institutioner kan hantera finansiella falska nyheter för att skydda konsumenterna.

Die Universität zu Köln untersucht, wie öffentliche Institutionen mit Financial Fake News umgehen können, um Verbraucher:innen zu schützen.
Universitetet i Köln undersöker hur offentliga institutioner kan hantera finansiella falska nyheter för att skydda konsumenterna.

Finansmarknader under press: Så här skyddar offentliga institutioner sig mot falska nyheter!

Finansmarknaderna står idag inför ett växande hot från riktad desinformation. Som en studie från universitetet i Köln visar är i synnerhet deepfakes och falska pressmeddelanden hot som konsumenterna och marknadernas integritet måste stå emot i den digitala tidsåldern. Denna forskning har rubriken "IT-inbäddade dynamiska möjligheter för offentliga institutioner att hantera desinformation – fallet med finansiella falska nyheter" och analyserar hur offentliga institutioner kan motverka Financial Fake News (FFN). Forskarna Oliver Rath, Frederic Haase, Johannes Werner Melsbach, Jiarun Liu och Detlef Schoder undersökte verkliga desinformationskampanjer och utvecklade strategier för att bekämpa dem för att skydda konsumenterna och upprätthålla marknadens integritet.

Ett nyckelresultat av studien är en taxonomi av FFN-scenarier som systematiskt presenterar mönster och mål för desinformation. Dessa scenarier inkluderar riktad kursmanipulation och bedrägeri av små investerare. För att möta dessa utmaningar identifierade forskarna "IT-inbäddade dynamiska kapaciteter" som är baserade på en solid teknisk infrastruktur. Praktiska färdigheter inkluderar upptäcktsmekanismer, system för tidig varning, intern utbildning och riktade PR.

Mediekunnighetens roll

Ämnet falska nyheter, desinformation och desinformation har blivit allt viktigare de senaste åren. Spridningen av sådant innehåll på sociala medier är oroande och riktas ofta mot politiska institutioner och medieinstitutioner. Informationsstudierna av bpb.de visa att opålitlig information ofta sprids av illvilliga aktörer, vilket ytterligare undergräver medborgarnas förtroende för institutioner. Vidare visar empirisk forskning att falska nyheter är mindre utbredd, men konsumeras intensivt i vissa kretsar.

På europeisk nivå har initiativ som "EU vs. Disinfo" och European Digital Media Observatory lanserats för att bekämpa problemet med desinformation. Mediekompetens spelar en avgörande roll som ett sätt att bekämpa falska nyheter. I första hand ingår kritisk reflektion kring medieinnehåll och utbildning i ansvarsfull användning av information. Studier visar att intensiva spridare av falska nyheter ofta har en hög mediekompetens och specifikt använder tvivelaktiga källor.

Tekniska förhållningssätt och utmaningar

De utmaningar som offentliga institutioner står inför är komplexa. Utöver den organisatoriska förankringen av den kompetens som utvecklas är också mikrofundament som processer, rutiner och medarbetarnas kunnande avgörande. Analysen av 378 rättshandlingar och över 130 policydokument och tal från internationella finanstillsynsmyndigheter fungerar som en sund grund för resultaten, som även kan överföras till andra områden som hälsa och politik.

Resultaten från studien ger inte bara teoretiska impulser, utan också ett praktiskt ramverk för att hantera desinformation i den offentliga sektorn. Dessa teknologier och strategier är inte begränsade till finanssektorn, utan kan tjäna som modell för andra områden där falska nyheter och desinformation utgör ett allvarligt hot.