Värme och kyla: Duisburg-professorn forskar om svettningens sociologi

Värme och kyla: Duisburg-professorn forskar om svettningens sociologi

Den 28 april 2025 utnämndes Elena Beregow till juniorprofessor vid University of Duisburg-Essen, där hon arbetar på College for Social Sciences and Humanities. Hennes fokus ligger på den så kallade "sociology of sweating", ett tvärvetenskapligt projekt som undersöker frågor om vem, när, var och varför människor svettas. Denna forskning har en direkt koppling inte bara till stigande temperaturer på grund av klimatförändringar, utan också till samhälleliga ojämlikheter i tillgång till kyla och olika befolkningsgruppers sårbarhet.

Beregow förklarar att klimatkrisen ökar värmeskillnaderna i samhället och kan öka sårbarheten hos specifika grupper. Dess syfte är att analysera det moderna idealet om svalka, kontroll och avstånd i en miljö som alltmer präglas av värmeböljor. Hennes förhållningssätt omfattar både kulturhistoriska och sensoriskt-sociologiska perspektiv och behandlar svettningens tolkningsmönster i olika sociala sammanhang, såsom gym, bastu, popkultur och vardagsliv.

Tvärvetenskapligt samarbete och internationella samarbeten

Beregow strävar aktivt efter tvärvetenskapligt utbyte och tar tillvara på högskolans förutsättningar. Hon planerar internationella samarbeten, bland annat med Heat Lab vid University of California i Los Angeles (UCLA). Hon tycker att införandet av perspektiv från den globala södern är särskilt värdefullt. Hon har tidigare arbetat vid universitetet i Bundeswehr i München (2020-2025) och vid universitetet i Hamburg (2015-2020). Hennes avhandling om termiska figurer i social teori belönades 2022 med avhandlingspriset för Sociological Theory Section of the DGS.

De ökade temperaturerna som redan märks i Tyskland på grund av klimatförändringarna gör deras forskning desto mer angelägen. Klimatförändringarna, som blir synliga på många håll under de varma och torra somrarna, har lett till ökad medvetenhet i det tyska samhället. Ovanligt höga temperaturer, som rekordhöga över 30 grader Celsius 2019, har blivit normen, och extrema händelser som värmeböljor, kraftiga regn och torka blir allt vanligare.

Konsekvenser av klimatförändringar i Tyskland

Dessa förändringar har djupgående effekter på samhället. Enligt Robert Koch-institutet var det 1 200 värmerelaterade dödsfall bara i Berlin och Hessen under sommaren 2018. Även jordbruket lider av missväxt till följd av den pågående torkan. Extrema väderhändelser orsakar inte bara förtida dödsfall, utan kan också påverka ekonomiskt välbefinnande och skapa infrastrukturproblem. Städer behöver till exempel akut åtgärder för att säkerställa både översvämningsskydd och solskydd.

Den federala regeringen presenterade den tyska anpassningsstrategin till klimatförändringar (DAS) 2008, som representerar ett banbrytande dokument för många anpassningsåtgärder. Anpassningsåtgärder är väsentliga, särskilt när klimatförändringarna fortskrider gradvis trots framgångsrika klimatskyddsåtgärder. Experter framhåller att förebyggande är mer kostnadseffektivt än att reparera skador senare och att anpassning och klimatskydd bör gå hand i hand.

Elena Beregows forskning kan ge ett avgörande bidrag till att utveckla en djupare förståelse för de sociala konsekvenserna av klimatförändringar. Med ett tydligt fokus på de sociala dimensionerna av att svettas i en värmande värld ger den ett värdefullt bidrag till diskussionen om klimatförändringar och social ojämlikhet.

Ytterligare information om effekterna av klimatförändringar i Tyskland, nödvändiga anpassningsåtgärder och städernas roll finns på Miljö i klassrummet och mer specifika aspekter av social ojämlikhet OEGS.