Ny lärostol för Nya testamentet: Forskning om tidig kristendom börjar!

Ny lärostol för Nya testamentet: Forskning om tidig kristendom börjar!

Den 13 maj 2025 utsågs Prof. Dr. Michael Hölscher till ordförande för Nya Testamentet vid Ruhruniversitetet i Bochum. Hölscher behandlar nya aspekter av de bibliska texterna och är särskilt intresserad av vardagsreligiös praktik under den tid dessa texter skrevs. Hans forskning inkluderar hanteringen av tidiga kristna och rymdens roll i deras samhällen. Han relaterar moderna teorier till de tidiga kristnas organisationsstruktur och tar upp relevansen av kyrka och stad under mer än 2 000 år.

Hur news.rub.de rapporterar planerar Hölscher att utöka sin forskning till att omfatta ritualer, föremål och föremål. Han är särskilt fascinerad av språkets effektivitet i böner och förbannelser. I sin forskning nämner han imponerande figurer från Johannes uppenbarelse som skjuter eld ur deras mun och undersöker städernas och metropolernas betydelse för de första kristna.

Seminarium om kyrka och stad

Hölscher planerar ett seminarium för vinterterminen 2025/26 som kommer att fokusera på relationen mellan kyrka och stad. Han ser Ruhrområdet som den idealiska platsen för att diskutera frågor om metropoler och mångfald. Hölscher har en omfattande akademisk karriär bakom sig: från studier vid universitetet i Münster från 2003 till 2009, till att arbeta som universitetsassistent i Graz, till vetenskapligt arbete i Mainz. Han har specialiserat sig inom olika teologiområden och har nyligen avslutat sin habiliteringsprocess.

Parallellt med denna utveckling undersöker ett tvärvetenskapligt projekt vid universitetet i Wien frågan om inhemsk religion i tidig kristendom. Teamet, bestående av protestantiska teologer och arkeologer från Institutet för kulturhistoria (IKAnt) vid ÖAW, fokuserar på vardagsreligiositeten hos tidiga kristna i den privata sektorn. Kristendomen utvecklades inte i en offentlig kult, utan snarare i sammanhanget familj och hem.

Forskningens utmaningar

Markus Öhler, projektledaren, beskriver forskningen som ”svårt detektivarbete”. Projektfaserna från 1- och 200-talen fokuserar på litterära bevis, medan faserna från 300- till 600-talen fokuserar på arkeologiska fynd. Det finns få arkeologiska bevis på religiösa sedvänjor från denna period, vilket bidrar till forskningens utmaning. Ett exempel skulle vara en bevarad väggmålning i Efesos som föreställer den nedre delen av ett kors och en påfågel.

Projektet, som har pågått sedan 1 maj 2014, syftar till att heltäckande forska om religiösa sedvänjor i tidig kristendom. Resultaten kommer att publiceras i en bokpublikation och en avhandling. Detta förhållningssätt kompletterar Hölschers pågående forskning, som också tar upp vikten av privata böneritualer, som ofta ägde rum utan fastställda regler.

Värt att notera är också forskningsprojektet ParaTexBib, som genomförs vid Ludwig Maximilians University i München. Den syftar till att ta en ny titt på bibliska manuskript med fokus på paratexten – stödmaterial som introduktioner och korsreferenser som ofta har försummats. Insikter har fåtts från tusentals manuskript som visar en ny bild av bibliska texters "resa" genom århundradena. Dessa data lagras i Pinakes-databasen, tillgänglig via webbplatsen www.manuscripta-biblica.org.

Sammanfattningsvis befinner sig aktuell forskning om biblisk teologi och de tidiga kristna i ett spännande samspel som belyser inte bara historiska utan även sociala dimensioner. Prof. Dr. Michael Hölscher och de andra forskarna hjälper till att ytterligare fördjupa vår förståelse för dessa viktiga aspekter. Detaljerad information om deras projekt finns på medienportal.univie.ac.at och paratexbib.eu.