Oljeförorening hotar vår miljö: forskare slår larm!

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Dr. Lisa Voskuhl från universitetet i Duisburg-Essen använder medel för att forska om den mikrobiologiska förstörelsen av olja av alger och bakterier.

Dr. Lisa Voskuhl von der Uni Duisburg-Essen erforscht mit Fördermitteln die mikrobiologische Ölzerstörung durch Algen und Bakterien.
Dr. Lisa Voskuhl från universitetet i Duisburg-Essen använder medel för att forska om den mikrobiologiska förstörelsen av olja av alger och bakterier.

Oljeförorening hotar vår miljö: forskare slår larm!

Oljeförorening utgör ett allvarligt hot mot miljön, både marina och terrestra livsmiljöer. Dr. Lisa Voskuhl, en mikrobiolog vid Universitetet i Duisburg-Essen, har i sin forskning funnit att alger och bakteriesamhällen kan spela en viktig roll i den naturliga nedbrytningen av olja. Sedan 2025 har deras arbete stöttats med 40 000 euro av Daimler och Benz Foundation, som delar ut tolv stipendier årligen till postdoktorer och juniorprofessorer.

Petroleum, en naturprodukt, tog sin nuvarande form under miljontals år genom geologiska processer. Trots dess utbredda spridning i naturen är riskerna det innebär alarmerande, särskilt från naturliga oljeutsläpp. I Tyskland har sådana förekomster också upptäckts i skogarna i Niedersachsen. Dr. Voskuhl undersöker hur mikroorganismer kan överleva i dessa petroleumfyndigheter och effektivt bryta ner olja. Målet med deras forskning är att utveckla optimerade mikrobiologiska kulturer som kan användas för kontroll av oljeföroreningar.

Studier av mikrober i havsbotten

Parallellt med Voskuhls forskning arbetar forskare med... Max Planck Institutet för marin mikrobiologi och på MARUM intensivt med de speciella egenskaperna hos mikrober som lever på djuphavsbotten. Dessa mikroorganismer är inte bara nödvändiga för nedbrytningen av petroleum, utan spelar också en avgörande roll i den globala kolcykeln. Forskning har visat att archaea i Guaymas Basin, ett aktivt tektoniskt område i Kaliforniens golf, kan bryta ner petroleumalkaner under anaeroba förhållanden, vilket är svårt utan syre.

Forskningen visar att dessa mikrober kan fungera även vid höga temperaturer genom en speciell mekanism som använder ett enzym som kallas metylkoenzym M-reduktas (MCR). I laboratoriestudier med sedimentprover från detta område visades det att archaea av släktet Candidatus Alkanophaga kan effektivt assimilera alkaner. Närvaron av bakterier av släktet Thermodesulfobacterium, som bidrar till andning genom sulfatreduktion, framhäver komplexiteten i dessa biologiska samhällen.

Hydrotermiska system och deras betydelse

En annan viktig aspekt av forskningen är hydrotermiska system, som representerar ett gränssnitt mellan mikrober och kolets kretslopp. En studie av forskare vid Universiteten i Bremen och Oldenburg belyser hur löst organiskt material (DOM) bildas i djuphavet genom att sippra olja och fungerar som en energikälla och näring för mikroorganismer. Rollen av hydrotermiska sediment som en källa för biotillgängliga organiska molekyler och komplexa DOM-föreningar belyses.

Dessa fynd är inte bara viktiga för grundläggande vetenskaplig forskning, utan kan också ha en inverkan på oljeindustrin. Studierna visar att mikrober inte bara kan påverka naturliga oljeutsläpp utan också kan bidra till att sådana utsläpp är sällsynta. Att förstå hur de fungerar blir allt viktigare för att minimera framtida ekologiska skador orsakade av oljeföroreningar.