Revolution inom energisektorn: Ny vätgasmodell utvecklad för Europa!

Revolution inom energisektorn: Ny vätgasmodell utvecklad för Europa!

Den 27 maj 2025 slutfördes projektet StEAM, ett stort forskningsföretag vid Ruhruniversitetet i Bochum och universitetet i Duisburg-Essen, framgångsrikt. Detta presenterar en global energisystemmodell som utvecklats under en period på tre år med hjälp av finansiering från det federala ekonomiministeriet. Denna modell syftar till att koppla samman el- och vätgassektorerna och görs tillgänglig som öppen källkod, vilket underlättar utbyte och vidareutveckling av metoderna. Forskarna betonar vikten av utbyte med praktikpartners genom hela processen.

Ett nyckelresultat av projektet visar att Europa intar en särställning: Medan kontinenten importerar stora mängder väte från Nordafrika, särskilt från Marocko, sker transporter inom Europa till övervägande del via rörledningar. Fartygstransporter är fortfarande oattraktiva på grund av otillräckliga förbindelser i vissa regioner. Särskilt anmärkningsvärda är de prognostiserade långsiktiga marginalkostnaderna för väte i Europa, som förväntas uppgå till cirka 110 euro/MWh (motsvarande cirka 3,30 euro/kg väte) år 2040.

Kostnader och potential i andra regioner

I jämförelse är Sydamerika en region med betydligt lägre långsiktiga marginalkostnader, som ligger runt 80 euro/MWh (2,40 euro/kg väte). Det långa avståndet skapar dock oattraktiva transportförhållanden i detta område. Experter påpekar att högre kvalitet och mer transportabla derivat skulle kunna produceras lokalt och sedan exporteras.

Många fallstudier genomfördes i samband med europeisk lagstiftning för grönt väte, globala kapitalkostnader och upptrappningsbegränsningar i utbyggnaden av förnybar energi. Den utvecklade modellen är tänkt att stödja politik och näringsliv i att fatta databaserade beslut.

Nationella vätestrategier i ett globalt sammanhang

I ett globalt sammanhang har väte (H2) blivit en nyckelspelare i framtida förnybara energisystem. En analys från 2020 jämförde 16 länders och EU:s vätgasstrategier. Fokus ligger på de olika graderna av specificitet, fokuspunkter och mål för dessa strategier. Japan, Frankrike, Sydkorea och Australien har redan publicerat stora strategier inför den senaste utvecklingen, med över 20 länder som har tillkännagett eller planerar en vätestrategi till 2020.

Aktuella trender visar att efter en liten nedgång i utgivningar 2022 ökade antalet nya planer tillbaka till 2021 års nivåer 2023. Det finns nu totalt 41 strategidokument och fyra revideringar på regeringsnivå. Länder som representerar över 80 % av den globala bruttonationalprodukten förväntas utveckla en vätgasstrategi till 2025.

Nationella strategier syftar ofta till att minska utsläppen av växthusgaser, integrera förnybar energi och diversifiera energikällorna. Möjligheterna till ekonomisk tillväxt genom nya jobb och teknikexport betonas också starkt. Samtidigt kräver en utbyggnad av produktionskapaciteten och den nödvändiga transportinfrastrukturen för vätgas samordnad offentlig finansiering och stöd.

Internationella vätepartnerskap växer fram genom bilaterala och trilaterala överenskommelser, men genomförandet av politiska åtgärder når ofta inte upp till de definierade målen. Under hela diskussionen skisseras både utmaningarna och potentialen för vätgasmarknaden tydligt och kräver en övergripande energipolitisk strategi.

Ytterligare detaljerade årliga trender och analyser av vätgasproduktionskostnader finns i rapporterna från stiftung-umweltenergierecht.de och de omfattande studierna av World Energy Council.