Konspirationsföreställningar: Hur kriser formar vårt sätt att tänka!

Konspirationsföreställningar: Hur kriser formar vårt sätt att tänka!

Från och med den 7 maj 2025 genererar forskning om konspirationstro ett fortsatt intresse för samhällsvetenskap. Florian Hessel, en känd samhällsvetare, analyserar framväxten av konspirationsidéer sedan 1800-talet. Han noterar att dessa idéer är särskilt cykliska i olika faser av historien. Särskilt under Covid-pandemin fick konspirationsidéer som kritik av vaccinationer och alternativ medicin ett starkt uppsving.

Hessel talar om ett paradoxalt fenomen: när de väl har stigit upp tar medlemmarna av sådana religiösa samfund ofta emot tjänster från HEMLIGA MAKT. Men uppfattningen om kriser kan också förändras. En minskning av känslan av kris leder till en minskning av spridningen av dessa idéer.

Kärnan i konspirationsmyterna

Kärnan i konspirationstro är tron ​​på dolda, mäktiga grupper som manipulerar eller kontrollerar samhället. Historiskt sett kan sådana föreställningar spåras tillbaka till den industriella revolutionen och den franska revolutionen. Den senare revolutionen banade väg för myter om Illuminati och frimurarna.

På 1800-talet utvecklades teorin om den judiska världskonspirationen, som utnyttjades av nazisterna. Hessel tar upp dessa myters pågående koppling till antisemitiska, främlingsfientliga och antifeministiska åsikter, som ofta uppvisar en auktoritär och antidemokratisk karaktär.

Sociala och psykologiska aspekter

De nuvarande konspirationsidéerna sprids främst genom digitala sociala medier. En undersökning från Leipzig Authoritarianism Study visar att omkring en tredjedel av de tillfrågade accepterar sådana idéer som en förklaringsmodell. Dessa idéer undergräver inte bara demokratins grunder, utan försvårar också en respektfull dialog i samhället.

Hessel framhåller att fenomenet konspirationstro också kan ses som ett symptom på sociala förhållanden och det politiskt-kulturella klimatet. För att motverka dessa antidemokratiska strömningar är utbildning, upplysning och social rättvisa avgörande. Det är viktigt att tolerera motsättningar och erkänna andra legitima intressen.

Psykologisk forskning har visat att människor med en tendens att tro på konspiration tenderar att söka efter ordning i en kaotisk värld. Denna tendens kan leda till högre självkänsla och hjälpa till att skapa ordning i världen. Studier av Ted Goertzel på 1990-talet och av Jennifer A. Whitson och Adam D. Galinsky 2008 gör det klart att denna tro tillfredsställer existentiella, sociala och epistemiska behov. Särskilt i krissituationer söker människor efter kontroll och säkerhet, vilket kan öka tron ​​på konspiration.

Dessutom visar färska bevis att kognitiva förvrängningar spelar en roll i konspirationstänkande. Detta gäller särskilt för drastiska händelser. Dramatiska omvälvningar, som en nationell ledares död, ökar ofta tron ​​på konspirationer. Bevis tyder på att forskning om konspirationstro har blivit systematiserad och alltmer teoretiskt baserad.

I en tid då auktoritära strukturer ofta fungerar som lämpliga tillflyktsorter, kräver demokrati aktivt lärande och engagemang. Trots det ser Hessel hopp i människors förmåga att resonera och deras engagemang för solidaritet i samhället. Utmaningen kvarstår att besegra spridningen av konspirationsteorier och främja en öppen dialog som är förenlig med demokratins grunder.

För ytterligare information om ämnet och olika aspekter av konspirationstro, kan du hitta detaljerade analyser på news.rub.de, unipub.uni-graz.at och bpb.de.