Neurorearch: Nyckeln till intelligens ligger i thetavågor!

Neurorearch: Nyckeln till intelligens ligger i thetavågor!

En aktuell studie av Johannes Gutenberg University Mainz (JGU) belyser sambandet mellan hjärnrytmer och intelligens. Resultaten iJournal of Experimental Psychology: Allmäntpublicerade fokus på det mellersta frontalområdet av hjärnan och thetavågor, som verkar i ett frekvensområde på 4-8 Hertz.

Thetavågor är särskilt aktiva under kognitiv ansträngning, till exempel under koncentrerat tänkande. I studien genomförde 148 försökspersoner mellan 18 och 60 år minnes- och intelligenstester. Hjärnaktiviteten registrerades med hjälp av ett elektroencefalogram (EEG). Testerna krävde att deltagarna flexibelt skulle variera mellan ändrade regler, till exempel mellan jämna och udda tal eller magnitud mot fem.

Förhållandet mellan theta-anslutning och kognitiv prestation

Resultaten visar att försökspersoner med hög kognitiv prestation har en starkare inställning av thetavågor i avgörande ögonblick. Denna högre theta-anslutning i mitten av pannan stödjer både målinriktat tänkande och distraktionshantering. Hjärnans flexibilitet i att justera sin rytm anses vara avgörande för intelligens.

Intressant nog fann studien att theta-anslutning är särskilt relevant vid genomförande av beslut, men mindre i förberedelsefasen. Studien lägger också grunden för en djupare förståelse av intelligensens neurala bas och lyfter fram en aspekt som ofta försummades i tidigare EEG-studier: övervägandet av samspelet mellan olika hjärnregioner.

Forskning om hjärnvågor: ett mer omfattande tillvägagångssätt

Studiet av hjärnvågor har en lång historia, som börjar med Hans Bergers upptäckt för cirka 100 år sedan. Olika frekvenser som delta, theta, alfa, beta och gamma utför olika funktioner och karaktäriserar olika tillstånd i den mänskliga hjärnan. Särskilt betavågor spelar en viktig roll i rörelseplanering och ökar ofta hos patienter med Parkinsons.

Nuvarande tekniker som optogenetik ger nya insikter om hjärnans funktioner genom att kontrollera neuronernas beteende med hjälp av ljus. En studie på möss har upptäckt deltavågor associerade med dissociativa tillstånd, men neurofysiologin bakom dessa upplevelser är ofta okänd.

Dessutom elektrokonvulsiv terapi (ECT), som används i Klinik för psykiatri och psykoterapi vid Eppendorfs universitetssjukhus används för att behandla schizofrena patienter som inte svarar på läkemedelsbehandling, används i allt större utsträckning igen över hela världen. ECT visar positiva antidepressiva effekter hos över 50 % av patienterna och är en av många terapiformer som utvecklas vetenskapligt.

Sammantaget visar forskning om hjärnvågor och deras funktioner att många mekanismer fortfarande är oklara och psykiska sjukdomar kräver holistiska angreppssätt som går utöver neuronala förändringar. De aktuella studieresultaten skulle snart kunna kompletteras med uppföljningsstudier som fokuserar på äldre försökspersoner från 40 år och uppåt och undersöker andra mentala förmågor.