Nytt observatorium: Lögner på Internet äventyrar vår demokrati!

Nytt observatorium: Lögner på Internet äventyrar vår demokrati!

Den 19 mars 2025 lanserades det nya observatoriet för onlinepolitik vid Saarlands universitet. Detta initiativ syftar till att heltäckande undersöka de långsiktiga konsekvenserna av lögner och falska uttalanden som sprids av politiker på Internet. Rosa M. Navarrete leder observatoriet, med stöd av Alex Hartland och Giuseppe Carteny. Denna nya forskningsanläggning är en del av Interdisciplinary Institute for Social Informatics (I2SC).

Historiskt sett har fokus i tidigare forskning legat på kortsiktiga analyser av politiska handlingar i det digitala rummet. De långsiktiga konsekvenserna av politiskt agerande på Internet har dock knappast utretts hittills. Observationerna av den nya forskningsanläggningen visar redan att nöjdheten med demokratin i samhället är på väg att minska något. Det som är oroande är att desinformation verkar normalisera socialt oacceptabelt språk och beteende. Dessa fynd sammanfaller med resultaten av en studie från Bertelsmann Foundation.

Desinformation som ett socialt problem

Enligt studien med titeln "Insecure Public" anser 84 procent av människorna i Tyskland att avsiktligt spridning av falsk information är ett stort eller mycket stort problem för samhället. Dessutom anser 81 procent av de tillfrågade att desinformation utgör ett hot mot demokratin och den sociala sammanhållningen. Daniela Schwarzer, vd för Bertelsmann Foundation, betonar att desinformation specifikt försöker påverka val och undergräva förtroendet för politiska institutioner och media.

Över 90 procent av de tillfrågade anser att de som skickar desinformation syftar till att påverka medborgarnas politiska åsikter. Det som är särskilt alarmerande är att 86 procent av de tillfrågade är övertygade om att desinformation syftar till att påverka valutgången. Dessutom förknippas desinformation ofta med kontroversiella frågor som immigration, hälsa, krig och klimatkrisen.

Globalt perspektiv på desinformation

En annan viktig aspekt av frågan är den globala rapporten från International Observatory on Information and Democracy, publicerad den 15 januari 2025. Denna rapport undersöker samspelet mellan informationsekosystem och demokrati och är baserad på en analys av över 1 600 källor. 60 experter, inklusive prof. Matthias Kettemann från universitetet i Innsbruck, bidrog till denna omfattande studie.

Trots utbredd oro för desinformation fann rapporten inga empiriska bevis för att desinformation direkt skadar demokratin. Analysen visar snarare att diskursen om desinformation ofta skapar misstro mot media. Dessutom finns det kritik mot företag som samlar in data eftersom detta i första hand tjänar ekonomisk framgång och det saknas globala regleringsåtgärder och forskningsperspektiv, särskilt i den globala södern.

Resultaten från observatoriet och studierna gör det tydligt att desinformation representerar en lång rad utmaningar för demokratin. Politiska partier verkar använda bedrägeri som ett strategiskt verktyg, och riskerna för att vilseleda väljarna verkar vara mindre än de potentiella fördelarna. I2SC bör därför utveckla strategier för att stärka demokratin och förbättra vårt sätt att hantera desinformation.

Sammanfattningsvis är det tydligt att i en tid då digital kommunikation är allestädes närvarande är forskning om desinformations långsiktiga konsekvenser av yttersta vikt. De nya rönen från Saarlands universitet kan hjälpa till att hitta sätt att bekämpa farorna med desinformation och dess påverkan på samhället.

För mer information om den senaste utvecklingen inom desinformationsforskning, besök uni-saarland.de, den bertelsmann-stiftung.de och den uibk.ac.at.