Revolution inom geotermisk energi: Freibergs mjukvara optimerar borrning!

Revolution inom geotermisk energi: Freibergs mjukvara optimerar borrning!

Den 11 september 2025 tillkännagavs att Freibergs tekniska universitet arbetar med innovativ programvara som kan revolutionera driften av geotermiska system. Med denna nya programvara Optimala förhållanden för flöde av varmt termiskt vatten och insprutning av kallt vatten i borrhål bör beräknas exakt. Ett centralt mål är att undvika oönskad stilleståndstid, vilket avsevärt kan störa driften av sådana system.

Programvaran använder numeriska simuleringar som redan framgångsrikt används vid planering och drift av befintliga geotermiska system. Den tar hänsyn till viktiga faktorer som temperatur, tryck, vattnets kemiska sammansättning samt geomekanik och sandproduktion i området nära borrhålet. Beräkningsunderlaget för denna programvara kommer från publicerade driftsdata från geotermiska anläggningar och från globala forskningsprojekt.

Öppen källkod initiativ och finansierat forskningsprojekt

En annan anmärkningsvärd aspekt av utvecklingen är att mjukvaruprototypen kommer att testas på flera geotermiska system under det kommande året. På lång sikt kommer mjukvaran att göras tillgänglig som en gratis öppen källkodslösning för intresserade användare för att ge geotermiska anläggningsoperatörer ett effektivt verktyg för att övervaka, förstå och kontrollera borrning.

Projektet är en del av forskningsprogrammet ”WELLFREI”, som har finansierats med 302 000 euro under en period av två år sedan 1 september 2025. Detta forskningsprojekt leds av professor Moh’d Amro från ordföranden för Geoflow, Conveyance and Storage Technology vid TU Freiberg. Han betonar vikten av kontinuerlig övervakning av driftsparametrar, inklusive tryck, temperatur, pH och flödeshastighet för termiskt vatten, för stabil drift.

Geotermisk energi i Tyskland

Det finns cirka 150 geotermiska system i Tyskland som skulle kunna generera värme eller elektricitet från termiskt vatten i framtiden. Tillgång till varmvatten sker vanligtvis via en injektion och en produktionsbrunn, som måste planeras individuellt. Termiskt vatten från över 400 meters djup används för bergvärmeverk, medan temperaturer på över 120 grader Celsius är nödvändiga för att generera el.

Varmt termiskt vatten förs upp till ytan via en produktionsbrunn och cirkulerar i ett slutet kretslopp innan det kylda vattnet leds tillbaka under jorden via en injektionsbrunn. Den nya mjukvaran gör dessa viktiga operationer mer effektiva för att minska driftskostnaderna och maximera effektiviteten i geotermiska system.

Dessutom forskningsprojekt som agEnS, som fokuserar på att optimera borrbanan, och GeBoLop, som syftar till att öka livslängden på borrhålsschaktpumpar, stödja utvecklingen inom geotermisk energi och bidra till kunskapsöverföring och etablering av bästa praxis. Innovationsrapport Parlamentet framhåller betydelsen av denna utveckling för energiförsörjningen.

Sammanfattningsvis erbjuder framstegen vid TU Freiberg möjligheter att förbättra befintliga geotermiska system samt för framtida utveckling av nya projekt inom geotermisk teknik som kan ge ett viktigt bidrag till en hållbar energiförsörjning.