Kielkonferens 2025: Forskare diskuterar förändring och utmaningar

Kielkonferens 2025: Forskare diskuterar förändring och utmaningar

Från och med måndagen den 24 mars kommer den internationella "Kiel Conference 2025" att äga rum på Christian Albrechts University of Kiel (CAU). Mer än 350 forskare och studenter från olika vetenskapsområden kommer att delta i denna viktiga konferens. Konferensen är tillägnad ämnet "Storleken på sociala, ekologiska och kulturella förändringar i tidigare samhällen" och syftar till att diskutera och presentera aktuella forskningsresultat om social förändring och miljöanpassningar. Konferenspresident är prof. Dr. Johannes Müller från Institutet för förhistoria och protohistoria vid CAU.

Konferensprogrammet täcker en mängd olika ämnesområden som klimatförändringar, sociala förändringar, identiteter, migration, arkeologiska metoder, digitala innovationer och havs- och landskapsarkeologi. En speciell höjdpunkt är det runda bordet på temat "Sexism in Archaeology", som stöds av en tillhörande utställning av organisationen Archéo-Éthique. Dessutom kommer en andra utställning med titeln "Allt förblir annorlunda" att presentera resultaten av åtta års forskningsarbete i Collaborative Research Center 1266. Konferensen kommer också att innehålla en speciell session för studenter för att främja unga forskare.

Tilldelning av Johanna Mestorf-priset

En annan viktig aspekt av Kielkonferensen är utdelningen av Johanna Mestorf-priset. Detta pris delas ut för framstående avhandlingar inom området socio-ekologisk forskning och begåvas med 3 000 euro. Johanna Mestorf var en pionjär inom sitt område och den första kvinnliga museichefen och en av de första kvinnliga professorerna i Tyskland. Detta pris hjälper till att erkänna innovativa forskningsmetoder och vetenskaplig excellens.

Kielkonferensen är ett av de största vetenskapliga evenemangen i det tyskspråkiga området som behandlar miljömässiga och sociala kopplingar tidigare. Konferensen arrangeras av Collaborative Research Center 1266 och Cluster of Excellence ROOTS som en del av Johanna Mestorf Academy vid CAU.

Vetenskaplig diskurskultur och tillit

I ett vidare sammanhang kännetecknas den vetenskapliga diskurskulturen i Tyskland av betydande social tillit. Enligt aktuella undersökningar litar 62% av tyskarna "fullständigt" på betydelsen och giltigheten av vetenskapliga rön. Dessutom anser 69 % av de tillfrågade att politiska beslut bör baseras på vetenskaplig kunskap. Universitetsprofessorer åtnjuter ett högt förtroende, medan politiker och journalister får betydligt mindre förtroende.

Vetenskapen i Tyskland förblir relativt oberoende, vilket leder till denna höga nivå av förtroende. Landet har en topplacering i Academic Freedom Index (AFI), som jämför akademisk frihet i cirka 180 länder. Ändå pågår en offentlig debatt om möjliga hot mot den akademiska friheten, vilket syns i uppmaningar om förbud, uppmaningar om bojkotter och hot mot vetenskapsmän. Politisk korrekthet och triggerwarnings är aspekter som uppfattas som potentiella hot mot forskarnas autonomi.

Vetenskaplig frihet är förankrad i artikel 5.3 i grundlagen och ses som väsentlig för att finna sanningen i vetenskapen. Vetenskapliga diskurser kännetecknas av principer som universalism, ointresse och organiserad skepsis. Forskare måste lägga personliga preferenser och politiska passioner åt sidan i sin diskurs för att säkerställa en konstruktiv debatt.

Med tanke på den kommande Kielkonferensen är det tydligt att både vetenskaplig dialog och social acceptans av vetenskapliga rön är av central betydelse för att effektivt kunna möta utmaningarna med sociala och ekologiska förändringar. För ytterligare information om konferensen och den vetenskapliga diskurskulturen hänvisas till rapporteringen av uni-kiel.de, tu-darmstadt.de och bpb.de hänvisade.