Nytt forskningsprojekt om språkutveckling i Marburg startar med 4,1 miljoner euro!

Nytt forskningsprojekt om språkutveckling i Marburg startar med 4,1 miljoner euro!

Tyska forskningsstiftelsen (DFG) har lanserat en ny forskargrupp dedikerad till att studera svaga element i språkutveckling. Med finansiering på 4,1 miljoner euro under en period av fyra år leds gruppen med titeln "Svaga element i fonologi: utveckling, bearbetning och modalitet" av universitetet i Marburg. Forskargruppen är särskilt angelägen om vilken roll svaga, obetonade element spelar i prosodi, en aspekt av språkbehandling som hittills har forskats lite på.

Medverkan av välrenommerade institutioner understryker vikten av denna forskning. Förutom universitetet i Marburg är universitetet i Mannheim, Goethe-universitetet i Frankfurt, Johannes Gutenberg-universitetet i Mainz samt tyska institutet för vuxenutbildning och Leibniz-institutet för tyskt språk i Mannheim involverade i projektet. Prof. Dr. Frank Domahs från universitetet i Erfurt är involverad i ett delprojekt som finansieras med 358 317 euro. Hans projekt har titeln "Att skriva svaga stavelser", som utforskar användningen av obetonade stavelser i skriftspråk.

Forskningsmål och frågor

Det centrala målet för forskargruppen är att få en bättre förståelse för svaga elements funktioner i språkutvecklingen. Detta innebär att undersöka den grammatiska information som svaga stavelser som "ehe" och "snarare" kan förmedla. Forskningen väcker bland annat följande frågor:

• Wie erwerben Kinder schwache Elemente unter verschiedenen Voraussetzungen?
• Wie hat sich die historische Entwicklung schwacher Elemente vollzogen?
• Welche neuronalen Prozesse sind beim Verstehen schwacher Elemente beteiligt?
• Wie beeinflussen schwache Elemente das Versmaß von Sprache?
• Welche Auswirkungen hat die Sprachmodalität auf den Erwerb und die Verarbeitung?

Särskild uppmärksamhet ägnas åt hur grundskolebarn lär sig att skriva olika ljud med samma bokstav. De första resultaten från en pilotstudie visar att barn behöver tid för att korrekt producera obetonade stavelser i slutet av ord. Dessa svårigheter kan ha en negativ inverkan på ytterligare språkinlärning och lyfta fram relevansen av prosodi - samspelet mellan tempo, melodi och rytm - i språkinlärning.

Språkliga ramvillkor

Forskargruppen stöds av olika språkliga nivåer som är avgörande för språkundervisning och språkstöd. Olika språkobservationsmetoder används för att analysera språkområdena. Särskild uppmärksamhet ägnas åt följande språkliga nivåer:

• Phonetik
• Phonologie
• Morphologie
• Syntax
• Semantik / Lexikon
• Textlinguistik
• Pragmatik
• Prosodie

Dessa nivåer hjälper till att identifiera störningar i språkinlärning och att utveckla riktade stödåtgärder. Forskargruppens resultat syftar inte bara till att bidra till den vetenskapliga diskussionen om prosodiska system, utan också att ge praktiska insikter för språkdidaktiken. Genom att kombinera teoretisk kunskap och praktisk tillämpning är syftet ytterst att bidra till att förbättra språkstödet i läroanstalterna.

Som de olika institutionerna framhåller kan den insamlade bevisningen få långtgående konsekvenser för att förstå och främja språkutvecklingen. Detta tvärvetenskapliga projekt representerar ett viktigt steg i språkforskningen, vilket möjliggör djupare insikter om komplexiteten i språkbehandling.

Ge ytterligare information om forskargruppen Universitetet i Erfurt, Universitetet i Marburg liksom languageeducation.net.