Bro mellan neurovetenskap och AI: Fatma Deniz inspirerar på #rp25

Transparenz: Redaktionell erstellt und geprüft.
Veröffentlicht am

Ta reda på mer om Fatma Deniz föreläsning vid TU Berlin om språkrepresentation i hjärnan och AI-tillämpningar.

Erfahren Sie mehr über Fatma Deniz' Vortrag an der TU Berlin über Sprachrepräsentation im Gehirn und KI-Anwendungen.
Ta reda på mer om Fatma Deniz föreläsning vid TU Berlin om språkrepresentation i hjärnan och AI-tillämpningar.

Bro mellan neurovetenskap och AI: Fatma Deniz inspirerar på #rp25

Den 25 april 2025 ägde en sensationell föreläsning av Fatma Deniz rum på #rp25, som handlade om representationen av språk i den mänskliga hjärnan och dess jämförelse med stora språkmodeller. Fatma Deniz, en ledande neuro- och datavetare, är för närvarande professor i datavetenskap vid Tekniska universitetet i Berlin och även vicepresident för digitalisering och hållbarhet. I sitt föredrag betonade hon att komplexa neurala nätverk spelar en central roll i mänsklig språkförståelse och att semantisk bearbetning sker i liknande hjärnregioner som i stora språkmodeller som används inom artificiell intelligens (AI) idag.

Målet med Deniz forskning är att bygga en bro mellan neurovetenskap och artificiell intelligens. Deras resultat kan ha praktiska tillämpningar, särskilt vid behandling av språkstörningar och utveckling av AI-system som har mänskliga språkförmågor. Dessa teknologier är avgörande för att fördjupa vår förståelse av de underliggande mekanismerna för språkbehandling, som blir allt viktigare inom den digitala humaniora.

Neurokognitiva modeller för språkbehandling

Ett annat viktigt ämne i aktuell forskning är neurokognitiva modeller för auditiv språkförståelse hos vuxna. Dessa modeller ger ett ramverk för tidsserier och funktionell neuroanatomi som påverkar syntaktiska, semantiska och lexikala processer. Separata nätverk i vänster hjärnhalva spelar roll medan prosodiska processer äger rum i höger hjärnhalva. Forskningen syftar till att beskriva de funktionella och strukturella relationerna mellan viktiga språkrelaterade regioner i hjärnan, såsom de temporala, frontala och subkortikala områdena.

Vidare undersöks hur dessa språkliga element interagerar med andra språkliga och icke-språkliga områden, såsom minne och känslor. Detta leder till en utökad förståelse för språkets hierarkiska bearbetningssystem, som är av central betydelse för utvecklingen av kraftfulla AI-modeller.

Artificiell intelligens och dess roll inom humaniora

Artificiell intelligens och maskininlärning har nu blivit grundläggande element inom den digitala humaniora. De möjliggör nya sätt att analysera, strukturera och tolka komplexa data. AI kombinerar traditionella humanistiska metoder med kraftfulla algoritmer, vilket skapar nya möjligheter för mönsterigenkänning och analys av stora mängder data.

AI-system kan bearbeta naturligt språk och bilder, anpassa sig till ny information med hjälp av lämpliga algoritmer och lösa komplexa uppgifter automatiskt. Inom humaniora används AI ofta för stordataanalys, automatisk textigenkänning och kulturell analys av visuella och auditiva medier. Detta visar inte bara det mervärde som dessa tekniker erbjuder, utan också deras potentiella inverkan på forskningens framtid.

Sammanfattningsvis representerar kombinationen av neurovetenskap och artificiell intelligens en lovande väg för vidareutveckling av språkbehandlingssystem. Fatma Deniz resultat kan vara avgörande för att både optimera behandlingen av språkstörningar och utveckla AI-system som har mänskliga språkförmågor.